Författare: Jörgen Hettne*

Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi. I denna analys diskuteras vad detta betyder samt om Lissabonfördraget i övrigt kan bidra till att minska EU:s sociala underskott. Författaren anser inte att fördraget per automatik medför att EU blir mer socialt, men att det ger nytt argumentationsstöd för den som vill driva integrationen i social riktning.

Författare: Jonas Eriksson och Henrik Sikström*

Den ekonomiska och finansiella krisen var en av de viktigaste frågorna på bordet under Sveriges ordförandeskap i EU. Resultatet, som föregicks av stundtals svåra förhandlingar, blev ett politiskt beslut om ett nytt ramverk för tillsyn av EU:s finansmarknad.

I denna analys gör författarna en genomgång av den nationalekonomiska litteraturen på området. Deras studie visar bland annat att den nya tillsynsstrukturen kan stöta på problem när de nationella systemen ska samsas i ett gemensamt ramverk.

Författare: Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun*

Är det möjligt att inom ramen för EU:s regler ta sociala hänsyn vid offentlig upphandling? Kan man till exempel främja jämställdhet, integration av funktionshindrade och goda arbetsvillkor? Författarna till rapporten Upphandling och arbete i EU anser att så är fallet, men menar att Sverige inte utnyttjar det utrymme som finns.

Författare: Iain Begg*

Debatten om en reformering av EU:s budget har hittills huvudsakligen handlat om hur unionens pengar används. Men en verklig reformering kräver också en seriös hantering av frågan om budgetens finansiering, hävdar författaren till en ny analys.