Författare: Anna Michalski

Det östliga partnerskapet lanserades i maj 2009 som ett förstärkt samarbete mellan EU och sex länder i Östeuropa och södra Kaukasus. Det övergripande syftet med partnerskapet är att säkerställa stabilitetet och välstånd i en region som kännetecknas av låg grad av ekonomiska och demokratiska reformer samt etnisk spänning och väpnande konflikter.

EU försöker erbjuda närmre relationer i form av ett fördjupande samarbete inom handel och gemensamma regelverk medan utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete förblir relativt underutvecklat samarbetsområde. Kommer EU:s politik vara tillräckligt gedigen för att nå ett konstruktivt samarbete med de sex länderna och deras stora granne i öst?

Författare: Rikard Forslid

Den globala fordonsindustrin har drabbats hårt av den ekonomiska krisen vilket har gett upphov till en våg av statliga stödåtgärder för bil- och fordonsföretag över världen.

Denna Europapolitiska analys av Rikard Forslid diskuterar de ekonomiska argumenten för stödåtgärder riktade mot bilindustrin. Kan marknadsmisslyckanden eller positiva externaliteter motivera subventioner till branschen eller finns det strategiska motiv att stödja fordonsindustrin? Vilken typ av stöd skulle i sådant fall vara mest effektiv?

Författare: Daniel Naurin och Rutger Lindahl

Denna Europapolitiska analys testar den vanligt förekommande föreställningen om att flexibel integration får kraftigt förhöjda politiska kostnader som konsekvens för de länder som väljer att ställa sig utanför vissa samarbetsområden. Undersökningen visar att nätverkskapitalet som länder utanför Euro-samarbetet har är överraskande högt. Den etablerade hypotesen om fripassagerare inom integrationsprocessen får därmed mindre stöd.

Författare: Harry Flam

Den gemensamma valutan, euron, och den gemensamma penningpolitiken infördes i EU 1999 för att förstärka den inre marknaden, under parollen ”One Market, One Money”. En förhoppning var att den gemensamma valutan skulle skapa mer handel och investeringar mellan de länder som anslöt sig till den Europeiska valutaunionen.

I rapporten The Impact of the Euro on International Trade and Investment: A survey of Theory and Empirical Evidence, gör professor Harry Flam en utvärdering av de studier som har skattat effekten av euron på handel och direktinvesteringar i EU. Flam drar slutsatsen att handeln mellan euroländerna har ökat med 10 till 30 %, sannolikt på grund av att den nominella växelkursosäkerheten har eliminerats helt och hållet. Det är även sannolikt att euron har haft en positiv effekt på direktinvesteringar mellan euroländerna och även på direktinvesteringar från utanförstående länder även om denna slutsats är mer osäker.