Redaktörer: Elvire Fabry och Gaëtane Ricard-Nihoul, Notre Europe

Med Lissabonfördraget i kraft – och inrättandet av en vald ordförande för Europeiska rådet och en ”Hög Representant” för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik – har villkoren för de roterande ordförandeskapen och det så kallade triosamarbetet förändrats. I en ny rapport från samarbetsprojektet Think Global – Act European (TGAE), granskas frågan med utgångspunkt i det gemensamma programmet för Spaniens, Belgiens och Ungerns ordförandeskap. Rapporten innehåller bidrag och rekommendationer från experter vid 14 europeiska forskningsinstitut och tankesmedjor, däribland Sieps. 

Författare: Ulf Bernitz*

De svenska domstolarna ingår numera i en rättsordning som omfattar hela EU och deras praxis när det gäller att begära förhandsavgörande från EU-domstolen är central för EU-rättens genomslag i Sverige. Med tiden har det också blivit vanligare att svenska domstolar begär förhandsavgöranden, men statistiken visar att man alltjämt är påtagligt försiktiga.

I Sieps- rapporten Förhandsavgöranden av EU-domstolen – Svenska domstolars hållning och praxis visar Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, att svenska domstolar är överdrivet återhållsamma när det gäller att hänskjuta mål till EU-domstolen för förhandsavgörande. Det kan, menar Bernitz, vara till nackdel för rättssäkerheten för parterna i mål som rör EU-rätt.

Författare: Magnus Erlandsson*

Enklare regler och lagar är numera en officiell målsättning på såväl europeisk som nationell nivå. EU-kommissionen driver på för att medlemsländerna ska minska de administrativa bördorna - inte minst för företag – och kräver att länderna i förväg utreder konsekvenserna av föreslagna regler och beslut. Ansträngningarna till trots, har resultaten hittills dock varit blygsamma.

I Sieps-rapporten Regelförenkling genom konsekvensutredningar hävdar statsvetaren Magnus Erlandsson att Sverige inte lever upp till kraven och att konsekvensutredningarna bara har blivit ”ännu en ruta att bocka för”. 

Redaktörer: Nadège Chambon och Jonas Eriksson*

Europeiska kommissionen startade nyligen en diskussion om direktstöden i den gemensamma jordbrukspolitiken. Denna diskussion har fortsatt under det svenska ordförandeskapet.

Sieps och Notre Europe bjöd den 16 september 2009 in experter, politiker och tjänstemän från kommissionen till ett seminarium för att diskutera frågan "Vilken gemensam politik för jordbruket och landsbygden bortom 2013?"Rapporten följer seminariets struktur och innehåll: Rolf Eriksson, statssekreterare vid jordbruksdepartementet, inledde seminariet genom att beskriva det svenska ordförandeskapets arbete med reformen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, varefter två paneler diskuterade jordbrukspolitikens roll i EU och hur den kan förbättras efter 2013.