Författare: Camilla Adelle, Marc Pallemaerts och Joanna Chiavari 

Genom att bättre förstå samspelet mellan klimatförändringar och förbättrad energisäkerhet kan man sluta sig till hur dessa två områden skulle kunna samverka. Denna rapport fokuserar på att identifiera möjliga synergier och målkonflikter mellan de lagstiftningspaket som syftar till att både motverka negativa klimatförändringar och förbättra energisäkerheten. Författarna analyserar i hur hög grad EU integrerar de två områdena.

Författare: Karolina Zurek

This article argues that the current EU regulatory system in the field of food safety fails to live up to the objectives it has set for itself. The existing decision-making scheme is based on a classic risk analysis model that relies heavily on scientific risk assessment. It is suggested that, in view of the changing conditions of food production, consumption and trade, a more inclusive regulatory approach should be considered.
 

Författare: David Král, Vladimír Bartovic och Věra Řiháčková

Tjeckiens ordförandeskap i EU 2009 ärvde en späckad agenda efter Frankrike. Tre svåra utrikespolitiska kriser väntade den tjeckiska regeringen när den tog över ledarskapet i EU: gasdispyten mellan Ukraina och Ryssland; uppblossade strider i Gaza, och den djupaste globala ekonomiska krisen sedan den Stora Depressionen.

Trots att det tjeckiska ordförandeskapet hanterade dessa kriser med relativt stor framgång, särskilt vad gäller frågan om energiförsörjningssäkerhet, riskerar ordförandeskapet att snarast kommas ihåg för interna samarbetssvårigheter. Problemen med att ratificera Lissabonfördraget och den politiska träta som uppstod mellan koalitionspartierna i regeringen och i parlamentet resulterade i regeringens fall och en osäkerhet kring hur ordförandeskapet ska slutföras.

Författare: Xavier Groussot, Christoffer Wong, Andreas Inghammar och Anette Bruzelius

De nationella domarna kan inte förhålla sig passiva tillgemenskapsrätten. Ett mer aktivt förhållningssätt erfordrasom EU-rätten ska tillämpas korrekt i Sverige. Det är för fåfall där svenska domstolar begär förhandsavgörande avEG-domstolen. Antalet förhandsavgöranden har i genomsnittbegärts i cirka fem fall per år.