Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU (2008:13epa)

Författare: Bergström Carl Fredrik

Lissabonfördraget lämnar efter sig ett påträngande behov av att följderna av vårt medlemskap i EU bör återspeglas i grundlagen på ett mer ändamålsenligt sätt än idag.

Lissabonfördraget tar de sista avslutande stegen i en flerårig  reformprocess och den svenska grundlagens liv tillsammans med EU går nu  in i ett i nytt skede som ställer nya krav.

För att synliggöra detta behöver regeringsformens ändras så att det tydligt framgår att den svenska folkstyrelsen förverkligar sig själv på fler sätt än vad som idag framgår och att detta omfattar samarbete inom EU.

Analysen ingår i forskningsprojektet EU:s konstitutionella utveckling.

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.