Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner (2008:7epa)

Författare: Nergelius Joakim

Denna analys beskriver hur maktförhållandena mellan EU:s institutioner påverkas av Lissabonfördraget

Av allt att döma försvagas ministerrådet något, till förmån för Europeiska Rådet, samtidigt som kommissionens roll ändras mindre än vad konventet inledningsvis föreslog i sitt förslag till ny konstitution. Parlamentets inflytande ökar genom fördraget på flera olika områden, inte minst vid fördragsändringar, inom lagstiftningen och i budgetarbetet.

Analysen ingår i forskningsprojektet EU:s konstitutionella utveckling.

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.