Subsidiaritetsprincipen - politisk granskning eller juridisk kontroll? (2003:4)

Författare: Hettne Jörgen

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut skall fattas på lägsta möjliga beslutsnivå. Inom EU infördes principen genom Maastrichtfördraget, som trädde ikraft i november 1993.

Principen antyds på flera ställen i EU-fördraget men kom ändå främst att uppfattas som en juridisk princip, eftersom den kom till tydligast uttryck i EG-fördraget och därmed underställdes EG-domstolens behörighet.

Principens rättsliga karaktär förstärktes ytterligare då de politiska överenskommelserna om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna integrerades i ett särskilt protokoll till EG-fördraget som trädde ikraft i maj 1999. I EG-domstolens rättspraxis har subsidiaritetsprincipen används för att utföra en begränsad form av juridisk kontroll av hur EU-institutionerna använder sin kompetens.

EG-domstolen är medveten om att subsidiaritetsprövningen i stor utsträckning innefattar politiska lämplighetsfrågor och undviker därför att sätta sig i de politiska institutionernas ställe. I den här rapporten analyseras detta mot bakgrund av den då pågående debatten i konventet om Europas framtid.

Rapporten presenterades vid seminariet Framtidskonventet och befogenhetsfördelningen och ingår i forskningsprojektet Strategi 2004.

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.