Större åtaganden och åldrande befolkningar sätter press på offentliga utgifter i EU:s medlemsstater. Tillväxten behöver därför öka – och därmed tillgången på kapital. Reformerade pensionssystem kan vara en åtgärd, skriver Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps.
Industripolitiken på EU-nivå har blivit mer aktiv, mer sektorsanpassad och mer fokuserad på grön omställning. Detta paradigmskifte kan dock försvaga konkurrensen på den inre marknaden och sammanhållningen inom EU. Med hänsyn till dessa risker förordar denna rapport nya sätt att finansiera och samordna en mer gemensam industripolitik.
Frankrikes syn på EU:s utvidgning har förändrats. I kölvattnet av Rysslands anfallskrig i Ukraina och med sikte på strategisk autonomi har landet gått från motvillig till aktiv och engagerad. Men det finns också kontinuitet: som denna analys visar insisterar Frankrike fortfarande på EU:s funktion som en politisk union, strikta villkor för EU-inträde och sin egen centrala roll för EU:s riktning.
I juli 2025 föreslog EU-kommissionen en konkurrenskraftsfond som är tänkt att ge den europeiska ”investeringschock” som Draghirapporten har efterlyst. I denna Europapolitiska analys granskas den nya fondens centrala delar och styrformer. Analysen visar att fonden kan få stor inverkan på EU:s kapacitet som industripolitisk aktör, EU:s interna maktbalans och den inre marknadens framtid.
Upptrappade geopolitiska utmaningar och hot har lett till ett intensifierat försvarssamarbete inom EU, ett område som i hög grad står under medlemsstaternas kontroll. I denna Europapolitiska analys granskas de rättsliga ramarna för försvarspolitiska initiativ inom EU. Slutsatsen är att fördragen inte rimmar med den aktuella politiska verkligheten.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har i grunden förändrat säkerhetssituationen i Europa. En konsekvens är att EU:s utvidgning återigen har blivit en högt prioriterad politisk fråga. I denna volym diskuterar åtta ledande experter vad som krävs för att en utvidgning ska fungera: hur fred, säkerhet och stabilitet i Europa kan uppnås genom att EU växer samt hur utvidgning och reform av EU bör hänga ihop. Bidragen publicerades ursprungligen i Sieps serie ”FitFor35 Forum”.
De senaste åren har det skett ett trendbrott i den svenska euroopinionen – andelen som är positiva till att införa den europeiska valutan i Sverige har ökat. Denna analys undersöker hur den svenska euroopinionen har förändrats över tid, vilka ideologiska och socioekonomiska faktorer den samverkar med och hur omvärldsläget tycks påverka svenskars ställningstagande.
Frågan om fördragsändringar har aktualiserats med de stora utmaningar EU står inför: från geopolitik och utvidgning till konkurrenskraft och respekt för rättsstaten. Men hur går det till när fördragen ska ändras? Denna analys beskriver de förfaranden som gäller för olika typer av ändringar. En del är omfattande, andra förenklade – men alla är komplexa och förenade med risker.
Rollen som Europeiska kommissionens ordförande är den viktigaste bland de högsta befattningarna inom EU. I denna analys utvärderas processen för hur kommissionens ordförande utnämns. EU-systemets karaktär gör dock att det är komplext, tvetydigt och dessutom svårt att förändra.
Vid toppmötet den 19 maj med EU fick Storbritannien igenom lättnader för handeln med livsmedel och jordbruksprodukter mot en förlängning av EU:s fiskerättigheter i brittiska vatten. I detta perspektiv redogör Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, för Storbritanniens minskade ekonomiska tillväxt och handel med EU sedan brexit. Kan de ekonomiska effekterna öka sannolikheten för ett framtida återinträde i EU?