Skatterna – konkurrens eller harmonisering?

Författare: Persson Mats

Syftet med rapporten är att inventera kunskapsläget vad beträffar tre frågeställningar: risken för skattekonkurrens mellan Europas stater; följderna för välfärden av en eventuell skattekonkurrens; och möjligheterna att komma till rätta med eventuella problem genom någon form av skatteharmonisering. Mats Persson är professor i nationalekonomi. (2003:6epa)

Rapporten behandlar enbart den typ av harmoniseringsfrågor där  kommissionen inte kan använda sig av reglerna mot otillbörligt  statsstöd, och där en eventuell harmonisering kräver enhällighet i  Ministerrådet.

Författaren menar att det finns två synsätt för den som vill se optimistiskt på frågan om globalisering och skattekonkurrens. Det ena går ut på att förneka att skattekonkurrens förekommer - eller åtminstone att den är akut. Med nuvarande dataproblem är det synsättet inte uppenbart orimligt; det är i alla händelser svårt att empiriskt falsifiera. Det andra synsättet går ut på att erkänna skattekonkurrensen som ett faktum, men notera att den i första hand drabbar de skattebaser som enligt teorin inte bör belastas med några skatter. Skattekonkurrensen leder således till en ökad ekonomisk effektivitet.

Rapporten presenterades vid seminariet Mer gemensamt beslutsfattande i framtidens EU? och ingår i forskningsprojektet Strategi 2004.

Solidaritet i coronakrisen

Maj 2020 Södersten Anna

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon.

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 Jacobsson Bengt, Sundström Göran

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström (2020:3)