EU och företagsbeskattning – ett område av växande betydelse

Författare: Dahlberg Mattias

På kort tid har EU ökat sin aktivitet på området företagsbeskattning, inte minst genom lagstiftning mot skatteflykt. Frågan är dock om medlemsstaterna är beredda på ytterligare harmonisering. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet. (2019:4epa)

Under 1990-talet antogs ett antal EU-direktiv inom området företagsbeskattning, främst i syfte att undanröja hinder på marknaden. Inriktningen har därefter ändrats.

Mot bakgrund av globalisering, valutaavreglering och därmed ändrade affärsmodeller är ambitionen numera att nå en rättvis och effektiv företagsbeskattning inom EU. Såväl det internationella samarbetet som aktiviteten på EU-nivå har också ökat betydligt. En viktig förändring är EU:s direktiv mot skatteflykt som trädde i kraft 2019.

Nya förslag rör bland annat digitala skatter och gemensamma bolagsskattebaser. Hur medlemsstaterna ställer sig till dem kan få avgörande betydelse för EU:s inriktning på området framöver. I synnerhet på skatteområdet ställs nämligen harmoniseringens fördelar mot den nationella suveräniteten.

I den här analysen behandlas internationell utveckling, befintliga EU-regler och deras påverkan på medlemsstaterna samt Europeiska kommissionens senare förslag på området. Stort utrymme ägnas också åt EU-domstolens praxis.

Analysen är den andra i en serie publikationer om hur EU påverkar svensk skattepolitik. Mattias Dahlberg är professor i finansrätt vid Uppsala universitet.

Skattepolitik på EU-nivå –  samordna eller konkurrera?

Skattepolitik på EU-nivå – samordna eller konkurrera?

4 september 2019 12:57 Hansson Åsa

Går det att förena nationell skattepolitik med global rörlighet för kapital, arbetskraft och konsumtion? Med stöd av argument för och emot skattepolitiskt samarbete diskuterar nationalekonomen Åsa Hansson vilken samordning som lämpar sig för EU-nivån. (2019:10epa)

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.