Europaparlamentsvalet 2019 – ett splittrat politiskt landskap

Författare: Blomgren Magnus

Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser. (2019:12epa)

Vilken signal gav de europeiska väljarna i 2019 års val till Europaparlamentet? I den här analysen visar statsvetaren Magnus Blomgren att väljarkårens budskap var splittrat:

  • De två stora partigrupperna EPP och S&D förlorar egen majoritet.
  • Den liberala och den gröna gruppen går framåt.
  • Högerradikala partier växer men mindre än väntat.
  • EU-kritiska partier stärker sin ställning.
  • Vänstern lyckas inte mobilisera väljare.

Det är alltså inte bara den radikala högern och andra antietablissemangspartier som utmanar traditionella regeringspartier, utan också partier som tillhör mittfåran i europeisk politik.

Det finns dock stora variationer: i vissa länder når högerradikala partier stora framgångar, i andra går de bakåt. Regeringsbärande partier gör förluster främst i större medlemsstater men behåller sin ställning i andra länder, däribland Sverige.

Författaren diskuterar också möjliga konsekvenser av ett mer splittrat parlament. Bland annat pekar han på att fragmentisering inte måste vara ett problem – det kan också leda till ökad debatt.

The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure?

The Lisbon Treaty 10 years on: Success or Failure?

4 december 2019 13:36 Kelemen R. Daniel, Spaventa Eleanor, Södersten Anna, Thies Anne, van Middelaar Luuk

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

EU:s budget 2021–2027:  Vad får motkraften kosta?

EU:s budget 2021–2027: Vad får motkraften kosta?

23 oktober 2019 11:01 Tarschys Daniel

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps.