Europaparlamentsvalet 2019 – ett splittrat politiskt landskap

Författare: Blomgren Magnus

Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser. (2019:12epa)

Vilken signal gav de europeiska väljarna i 2019 års val till Europaparlamentet? I den här analysen visar statsvetaren Magnus Blomgren att väljarkårens budskap var splittrat:

  • De två stora partigrupperna EPP och S&D förlorar egen majoritet.
  • Den liberala och den gröna gruppen går framåt.
  • Högerradikala partier växer men mindre än väntat.
  • EU-kritiska partier stärker sin ställning.
  • Vänstern lyckas inte mobilisera väljare.

Det är alltså inte bara den radikala högern och andra antietablissemangspartier som utmanar traditionella regeringspartier, utan också partier som tillhör mittfåran i europeisk politik.

Det finns dock stora variationer: i vissa länder når högerradikala partier stora framgångar, i andra går de bakåt. Regeringsbärande partier gör förluster främst i större medlemsstater men behåller sin ställning i andra länder, däribland Sverige.

Författaren diskuterar också möjliga konsekvenser av ett mer splittrat parlament. Bland annat pekar han på att fragmentisering inte måste vara ett problem – det kan också leda till ökad debatt.

Coronakrisen: vad EU kan göra på området folkhälsa

April 2020 Södersten Anna

Coronakrisen skakar nu världen och ställer EU-samarbetet på sin spets. På längre sikt lär krisen utvisa om medlemsstaterna kommer att vilja överlåta fler befogenheter till EU på området folkhälsa. Det skriver Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps.

Europas ekonomi i fritt fall – vad kan EU:s länder göra?

Mars 2020 Flam Harry

Runtom i världen vidtas nu massiva åtgärder för att motverka de ekonomiska effekterna av den pågående pandemin. Ett dilemma inom EU är att många insatser kräver undantag från EU:s regelverk, ett annat att många länder har hög offentlig skuldsättning. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps.