Förändring under ytan: kommunerna och EU-projekt

Författare: Fred Mats

En stor del av de EU-medel som går till Sverige används av kommunerna. Eftersom stödet ofta kräver projektorganisering är effekterna inte bara finansiella utan även organisatoriska. Denna påverkan – bortom de direkta resultaten – granskas i en analys av Mats Fred, postdoktor i globala politiska studier. (2019:13epa)

Sedan Sverige gick med i EU har unionens cirka 350 olika fonder och program finansierat ett stort antal projekt, ofta på kommunal nivå. Bara Europeiska socialfonden har finansierat cirka 100 000 projekt i Sverige sedan 1995. Utvärderingar visar att EU-fonderna ger resultat: till exempel har antalet personer som kommit in i arbete och utbildning överträffat programmens mål.

För kommunerna innebär EU-projekten även förändringar på organisationsnivå. I den här analysen granskas den typen av mindre synliga konsekvenser, som inte har fångats av tidigare forskning.

Konsekvenserna kan enligt författaren vara problematiska. Risken finns nämligen att kommunerna genomför EU-projekt för att möjligheten finns, på bekostnad av långsiktiga och medvetna satsningar.

Projektformen är inte unik för EU men central för EU:s stöd till regionerna. Sammanhållningspolitiken – som omfattar en tredjedel av EU:s budget – vilar mer eller mindre på projektorganisering.

Analysen bygger på författarens avhandling från 2018 och är en del i Sieps arbete med att fördjupa förståelserna för hur den regionala och lokala nivån påverkas av Sveriges EU-medlemskap. 

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 Jacobsson Bengt, Sundström Göran

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström (2020:3)

Med marknaden som norm – EU:s statsstödsregler som politisk styrning

Mars 2020 Nyberg Linda

EU:s statsstödsregler syftar till att värna fri konkurrens, som i sin tur anses skapa välstånd och utveckling. Regelverkets ideologiska grundval väcker dock frågor kring demokrati och politiskt handlingsutrymme – frågor som bör synliggöras och diskuteras. Det skriver statsvetaren Linda Nyberg. (2020:2)