Skattepolitik på EU-nivå – samordna eller konkurrera?

Författare: Hansson Åsa

Går det att förena nationell skattepolitik med global rörlighet för kapital, arbetskraft och konsumtion? Med stöd av argument för och emot skattepolitiskt samarbete diskuterar nationalekonomen Åsa Hansson vilken samordning som lämpar sig för EU-nivån. (2019:10epa)

Lättrörliga skattebaser, skatteplanering och skatteflykt utgör växande utmaningar för nationella skattesystem. Länders vilja att samarbeta för att säkra nationella skatteintäkter ställs mot viljan att konkurrera genom lågskattepolitik för att attrahera skattebaser. Vilka blir konsekvenserna för Sverige? Vilka skatter – om några – lämpar sig för samarbete inom EU?

I den här analysen presenterar nationalekonomen Åsa Hansson argument för och emot skattepolitiskt samarbete, både internationellt och regionalt, med fokus på EU-samarbetet.

Ett argument för samarbete är att länder då inte vinner på andras bekostnad, medan ett argument mot samarbete är att konkurrens leder till effektivitet. I en global värld är det emellertid svårt att upprätthålla rent nationella skattesystem och mycket talar därmed för att länder bör samordna sin skattepolitik.

För att vara effektiv bör samordningen helst vara global. Men eftersom internationell enighet är svår att uppnå kan samarbete inom EU övervägas på vissa områden. Författaren argumenterar även för att en samordnad EU-position i globala och andra internationella forum skulle ge ökade möjligheter till påverkan.

Analysen är den tredje i en serie publikationer om hur EU påverkar svensk skattepolitik.

Green paths through a pandemic

Juni 2020 Engström Mats

Den pågående pandemikrisen har skapat osäkerhet för den gröna given – EU-kommissionens ambitiösa plan för framsteg på miljö- och klimatområdet. Vad kan beslutsfattare göra om de vill att given ska ge resultat? Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, identifierar sex handlingsvägar. (2020:8epa)

The long-term budget after COVID-19: The EU politicians’ guide to the galaxy

Maj 2020 Tarschys Daniel

The long-term budget has been stable over time, hovering around 1 percent of GNI. Its core may remain in that neighbourhood, but the galaxy of satellites around it seems much more expansive. With an emerging mix of grants and loans following the COVID-19 crisis, we may soon see a long-term budget in the vicinity of 2 percent, argues Daniel Tarschys, senior advisor at Sieps and a former Secretary General of the Council of Europe. (Maj 2020)