Skattepolitik på EU-nivå – samordna eller konkurrera?

Författare: Hansson Åsa

Går det att förena nationell skattepolitik med global rörlighet för kapital, arbetskraft och konsumtion? Med stöd av argument för och emot skattepolitiskt samarbete diskuterar nationalekonomen Åsa Hansson vilken samordning som lämpar sig för EU-nivån. (2019:10epa)

Lättrörliga skattebaser, skatteplanering och skatteflykt utgör växande utmaningar för nationella skattesystem. Länders vilja att samarbeta för att säkra nationella skatteintäkter ställs mot viljan att konkurrera genom lågskattepolitik för att attrahera skattebaser. Vilka blir konsekvenserna för Sverige? Vilka skatter – om några – lämpar sig för samarbete inom EU?

I den här analysen presenterar nationalekonomen Åsa Hansson argument för och emot skattepolitiskt samarbete, både internationellt och regionalt, med fokus på EU-samarbetet.

Ett argument för samarbete är att länder då inte vinner på andras bekostnad, medan ett argument mot samarbete är att konkurrens leder till effektivitet. I en global värld är det emellertid svårt att upprätthålla rent nationella skattesystem och mycket talar därmed för att länder bör samordna sin skattepolitik.

För att vara effektiv bör samordningen helst vara global. Men eftersom internationell enighet är svår att uppnå kan samarbete inom EU övervägas på vissa områden. Författaren argumenterar även för att en samordnad EU-position i globala och andra internationella forum skulle ge ökade möjligheter till påverkan.

Analysen är den tredje i en serie publikationer om hur EU påverkar svensk skattepolitik.

EU:s budget 2021–2027:  Vad får motkraften kosta?

EU:s budget 2021–2027: Vad får motkraften kosta?

23 oktober 2019 11:01 Tarschys Daniel

Stormakterna växer – både de politiska och de kommersiella. Det kräver många olika gensvar. Vad klarar enskilda stater själva, och var behövs det gemensamma insatser? Vad som var lagom 1995 är inte nödvändigtvis lagom 2020, skriver Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps.