Den 10 oktober 2019 anordnade Sieps ett seminarium om spänningen mellan politiken och juridiken inom EU. Tre forskare inom miljörätt, civilrätt och straffrätt analyserade hur deras områden har förändrats över tid.
EU:s befogenheter, det vill säga vad unionen får göra, framgår av EU:s fördrag. De frågor som inte ligger på EU:s bord finns kvar hos medlemsstaterna. EU måste därför kunna peka ut en rättslig grund när unionen lagstiftar.
En aktuell diskussion om vilka befogenheter EU egentligen har finns exempelvis på det sociala området, framförallt inom ramen för den sociala pelaren. En annan rör huruvida EU har befogenhet att villkora EU:s finansiella stöd så att de bara kan betalas ut om mottagarländerna är fungerande rättsstater. En ytterligare fråga handlar om hur många rättsliga grunder som kan kopplas till en EU rättsakt. I förslaget till ett så kallat Visselblåsardirektiv anges inte mindre än 17 olika rättsliga grunder som stöd för rättsakten. Samtidigt som det är centralt att EU inte vidtar åtgärder utanför de tilldelade befogenheterna måste EU kunna möta nya politiska utmaningar i takt med att världen förändras.
I ljuset av detta anordnade Sieps den 10 oktober ett seminarium om spänningen mellan politiken och juridiken inom EU. Tre forskare inom miljörätt, civilrätt och straffrätt analyserade hur deras områden har förändrats över tid.
