Är EU en social marknadsekonomi? Sociala Europa - en antologi (2011:2op)

Under en ganska lång period har EU:s medlemsstater försökt stöpa om EU i en mer socialt acceptabel form. Det har visserligen i stor utsträckning stannat vid ord och högtidliga förklaringar, men av Lissabonfördraget framgår att EU ska vara en social marknadsekonomi. I den här antologin diskuteras om det innebär en förändring av det hittillsvarande EU-samarbetet.

Är EU en social marknadsekonomi? Sociala Europa – en antologi (2011:2op)

Public Services and State Aid – is a Decentralisation of State Aid Policy Necessary? (2011:14epa)

EU-rätten har betydande påverkan på den regionala och lokala nivån i medlemsländerna. I takt med att lokala marknader öppnas för konkurrens, utvidgas EU-rättens omfattning och reglerna för konkurrens och statsstöd blir tillämpliga. I den här publikationen diskuterar Jörgen Hettne, forskare i juridik vid Sieps, EU-kommissionens förslag till revidering av EU:s regler för statsstöd när det gäller vad som kallas tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Public Services and State Aid – is a Decentralisation of State Aid Policy Necessary? (2011:14epa)

EU, lokala marknader och allmänintresset (2011:3epa)

När marknader öppnas för konkurrens vidgas samtidigt EU-rättens tillämpningsomrÃ¥de. EU-rätten tillÃ¥ter visserligen att andra hänsyn tas än fri konkurrens, men medlemsstaterna mÃ¥ste i sÃ¥ fall själva utnyttja det utrymme som finns. I huvudsak handlar det om att kvalificera vissa tjänster som allmännyttiga och därmed tillhandahÃ¥lla dem pÃ¥ andra villkor än rent marknadsmässiga. I den här analysen visar författaren att den svenska hÃ¥llningen hittills har präglats av försiktighet eller rentav ointresse av att utnyttja regelverket i det syftet. 

EU, lokala marknader och allmänintresset (2011:3epa)

Kan Lissabonfördraget minska EU:s sociala underskott? (2010:4epa)

Debatten om ett socialt Europa har pågått under lång tid men lett till blygsamma resultat. I Lissabonfördraget slås för första gången fast att EU är en social marknadsekonomi. I denna analys diskuteras vad detta betyder samt om Lissabonfördraget i övrigt kan bidra till att minska EU:s sociala underskott. Författaren anser inte att fördraget per automatik medför att EU blir mer socialt, men att det ger nytt argumentationsstöd för den som vill driva integrationen i social riktning.

Lissabonfördraget (2008:11)

En genomgÃ¥ng av Lissabonfördragets viktigaste förändringar samt en belysning av  problematiken kring dess ratificering i Sverige och övriga medlemsstater.

Lissabonfördraget 2008:11

Vad innebär reformfördraget? (2007:4epa)

Nummer 4 av European Policy Analysis behandlar mandatet till reformfördrag som antogs vid Europeiska rådets möte den 23 juni 2007. Det nya fördraget innebär ett nytt försök att ge EU nya verktyg för att ta sig an framtidens utmaningar.

Författarna diskuterar vad det nya fördraget innebär och hur det skiljer sig från det konstitutionella fördraget.

Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU? (2006:6)

I denna samlingsvolym behandlas den övergripande frågan "Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?" Ämnet berörs generellt av Carl Fredrik Bergström som framförallt behandlar frågan om EU:s demokratiska legitimitet i det nya perspektiv som öppnar sig efter misslyckandet med ratificeringen av det konstitutionella fördraget.

Därefter behandlas ämnet från tre skilda utgångspunkter. Jörgen Hettne tar avstamp i den rättsutveckling som skett i gemenskapsdomstolarnas rättspraxis och diskuterar vad som egentligen är nytt i det konstitutionella fördraget.

Sverige inför rätta - Kontrollen av medlemsstaterna i Europeiska unionen (2006:3)

Under Europeiska unionens femtioåriga framväxt har förhållandet mellan EG-domstolen och medlemsstaternas nationella domstolar haft en avgörande betydelse och ständigt varit utsatt för diskussion och kritik. Det väckte därför stor uppmärksamhet när kommissionen inledde ett överträdelseärende rörande de svenska högsta domstolarnas obenägenhet att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen.

EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid (2005:6)

I rapporten "EU och svenska monopol - teori, verklighet och framtid" behandlas de svenska monopolens framtid i EU. Rapportförfattarna anser att en ny trend kan urskiljas i EG-domstolens rättspraxis där det finns en större förstÃ¥else för nationella marknadsregleringar om de är utformade pÃ¥ ett icke-diskriminerande sätt.

Domstolarna i Europeiska unionens konstitution (2003:15)

Denna rapport har i huvudsak tre syften. För det första analyseras de förändringar för domstolarna som Nicefördraget banade väg för. I detta sammanhang berörs även vissa nyligen införda ändringar i domstolarnas rättegångsregler som syftar till att effektivisera rättegångsförfarandet.