Arvet från Oxenstierna - reflektioner kring den svenska förvaltningsmodellen och EU (2012:2op)

Den svenska förvaltningsmodellen – med fristående myndigheter och relativt litet regeringskansli – skiljer sig från den modell som gäller i de flesta andra EU-länder. Frågan om den svenska modellens lämplighet i ett EU-perspektiv har också diskuterats ända sedan Sverige blev EU-medlem. En kärnfråga i den diskussionen har varit hur regeringen ska kunna ta ansvar för myndigheternas agerande.

I den här antologin ger fem forskare – genom sina respektive bidrag – en bild av hur EU-rätten påverkar den svenska samhällsordningen i allmänhet och förvaltningsmodellen i synnerhet.

Arvet från Oxenstierna - reflektioner kring den svenska förvaltningsmodellen och EU (2012:2op)

The Hungarian Constitution of 2012 and its Protection of Fundamental Rights (2012:3epa)

Den nya ungerska grundlagen – som trädde i kraft i januari 2012 – har varit föremål för omfattande internationell kritik. Syftet med den här analysen är att förklara vad kritiken gäller och att granska diskussionen om grundlagen ur ett rättsligt och konstitutionellt perspektiv. Författaren resonerar också kring de möjliga effekterna av de rättsliga åtgärder som EU redan har vidtagit eller kan komma att vidta mot Ungern.

The Hungarian Constitution of 2012 and its Protection of Fundamental Rights (2012:3epa)

Pressfriheten i Europa och EU - Ungerns medielag i ett rättsligt sammanhang (2011:2epa)

I slutet av förra året antog det ungerska parlamentet en ny medielag. Den möttes av kraftiga reaktioner och ansågs bland annat utgöra ett hot mot pressfriheten samt vara oförenlig med EU-rätten. Även Europeiska kommissionen ifrågasatte lagen, vilket ledde till den omarbetade version som det ungerska parlamentet godkände i början av mars. Bland andra Europaparlamentet har dock försäkrat att man noga kommer att följa hur lagen tillämpas.

Pressfriheten i Europa och EU – Ungerns medielag i ett rättsligt sammanhang (2011:2epa)

Lissabonfördraget och maktbalansen mellan EU:s institutioner (2008:7epa)

Denna analys beskriver hur maktförhållandena mellan EU:s institutioner påverkas av Lissabonfördraget

Av allt att döma försvagas ministerrÃ¥det nÃ¥got, till förmÃ¥n för Europeiska RÃ¥det, samtidigt som kommissionens roll ändras mindre än vad konventet inledningsvis föreslog i sitt förslag till ny konstitution. Parlamentets inflytande ökar genom fördraget pÃ¥ flera olika omrÃ¥den, inte minst vid fördragsändringar, inom lagstiftningen och i budgetarbetet.  

En konstitution för Europa? Reflektioner (2004:3-7)

Samlingsvolymen "En konstitution för Europa? Reflektioner" innehåller fem studier skrivna av svenska forskare. Dessa har getts fritt utrymme att diskutera EU:s fördrag om upprättande av en konstitution för Europa och fokusera på aspekter de själva bedömer som mest intressanta.

Även om det sätt på vilka författarna gripit sig an uppgiften skiljer sig åt och slutsatserna varierar är resultatet en sammanhängande serie av ömsesidigt kompletterande studier av maktbalans och demokrati i EU.