Interna och externa dimensioner av en gemensam asyl- och invandringspolitik
Tidsram: 2008-2012
Projektansvariga: Jonas Eriksson och Fredrik Langdal
Den gemensamma asyl- och invandringspolitiken reser flera frågor som fordrar närmare analys. Flera av de långtgående direktivförslagen befinner sig i skärningspunkten mellan olika politikområden, vilket ger upphov till en subsidiaritets- och proportionalitetsanalys.
Den horisontella ansatsen väcker även frågor om politikens sammanhållning, eftersom flera mål, såsom säkra gränser, tillgång på arbetskraft, bekämpandet av svart arbetskraft, en hög skyddsnivå för de som är i behov av skydd och återvändande eftersträvas inom samma politiska ram. Samtidigt är det också intressant att studera ekonomiska och politiska konsekvenser av en gemensam hantering av migrationsströmmarna, liksom invandringens potentiella roll för att mildra de demografiska utmaningar unionens medlemsstater står inför. I den senare kategorin reses även frågor om arbetskraftsinvandringen, såväl inom som till unionen. Slutligen väcks också frågor om ”extraterritorialiseringen” av den förda politiken, till exempel när det gäller stöd till flyktingmottagande och bedömning av skyddsbehov i tredje land.
Frågeställningar som mot bakgrund av EU:s agenda bedöms vara särskilt relevanta de närmaste åren är bland annat förhållandet mellan asyl‐ och invandringspolitiken och andra politikområden (t.ex. Europa 2020) och betydelsen av samstämmighetsprincipen; externa effekter av migrationspolitiken, såsom exempelvis framtidens Frontex och avsikten att upprätta ett europeiskt gränsbevakningssystem och en gemensam europeisk mekanism för visering; samt invandring både inom EU och från tredje land som lösning på såväl arbetskraftsbrist som Europas demografiska problem.