Tidsram: 2010-2013
Projektansvarig: Jörgen Hettne och Karolina Zurek

Hur man förenar intresset av en fri marknad med andra socialpolitiska intressen är en komplex och omdebatterad fråga. Frågeställningen har skiftat under olika tidsperioder och varierat med skilda idéströmningar. Inom EU har frågan på nytt aktualiserats av den översyn som har gjorts av den inre marknaden och genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget som definierar den inre marknaden som en social marknadsekonomi samt förser unionen med en bindande stadga med bl.a. sociala rättigheter. Vad får detta för konsekvenser för den inre marknadens utveckling? Innebär det en ny ordning där ekonomiska intressen i högre grad än hittills får stå tillbaka för sociala?

Under 2010 och 2011 har det bedrivits forskning såväl om EU:s allmänna utvecklingspotential i ett socialpolitiskt perspektiv som inom särskilda områden såsom upphandling, statligt stöd och tjänster av allmänt intresse. Totalt 10 publikationer har publicerats och flera seminarier har hållits.

Samtidigt har frågan om EU:s sociala utveckling aktualiserats i en delvis ny kontext till följd av den senaste ekonomiska utvecklingen. EU-samarbetet påverkas av både inre ekonomisk oro och globala omvärldsförändringar. Det är uppenbart att de problem som har uppdagats i och med den finansiella krisen och de åtgärder som nu diskuteras kan påverka de politiska grundvalarna för den europeiska integrationen i sin helhet. Även EU:s ekonomiska styrkeposition i världen kan rubbas.

Det kan leda till att EU måste omvärdera en del av sina tidigare politiska val, åtaganden och ambitioner. Mot den bakgrunden kommer under 2012 spänningarna mellan ekonomiska och sociala intressen att även fortsättningsvis bli föremål för granskning. I synnerhet kommer de konsekvenser som den ekonomiska krisen får för tillvaratagande av sociala intressen inom EU och för EU:s agerande i världen att analyseras.

Det bör vidare beaktas att tidigare erfarenheter visar att ekonomiska kriser ofta utgör en grogrund för extremism, populism och auktoritära politiska strömningar. Om dessa politiska rörelser får fotfäste i vissa medlemsländer, finns en risk att även det europeiska samarbetet påverkas. Finns det till exempel skäl att befara ett bakslag för den europeiska integrationen i form av ökad nationalism och protektionism? Under 2012 kommer även denna dimension av den ekonomiska krisen att granskas.