Utvecklingen av EU:s politik för inrikes frågor

Projektansvarig: Pernilla Bäckman

Enligt för­draget ska Europeiska unionen ut­göra ett område med frihet, säker­het och rätt­visa. Inom politik­området gäller delad befogenhet mellan EU och medlems­staterna, och det om­fattar frågor som grund­läggande rättigheter, asyl- och migrations­politik, arbetet mot organiserad brottslighet och terrorism samt civil- och straff­rättsligt samarbete. 2014 antog Europeiska rådet strategiska rikt­linjer på om­rådet, vilka bygger vidare på det tidigare så kallade Stockholms­programmet. I strategin betonas vikten av att implementera och genom­föra befintliga åtgärder, att intensifiera samarbetet på området och att förstärka EU-byråernas roll.

Inrikes frågor kommer fortsatt att ligga högt på den europeiska dag­ordningen. Med anledning av senare tids terrorist­attacker och historiskt stora flykting­strömmar, riktas ljuset mot EU:s svar på ut­maningarna. Syftet med detta projekt är att analysera ut­vecklingen av EU:s politik för inrikes frågor. Dagens händelse­utveckling på området reser en rad fråge­ställningar om konsekvenserna för den fria rörligheten, rådande regel­verk och för­valtningen av EU:s yttre gränser. Medlems­staternas svårigheter att enas kring ansvars­fördelningen för flykting­hanteringen aktualiserar även frågor om samman­hållning och solidaritet inom unionen, vilket får konsekvenser, inte bara för medlems­staternas för­troende för varandra, utan också för EU:s för­måga att ut­forma gemensamma lösningar. Under flykting­krisen har möten på EU-nivå avlöst varandra och olika åtgärds­förslag har presenterats. Vad innebär den europeiska migrations­agendan och vad har åstad­kommits vad gäller unionens mål om en gemensam politik för asyl, invandring och kontroll av de yttre gränserna?

För att löpande kunna fånga utvecklingen på området, som i många avseenden är ett rörligt mål, kan resultat komma att presenteras i andra former än sed­vanliga Sieps-format.