Sommaren 2011 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till reform av EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Förslaget innebär en betydande kursändring i riktning mot hÃ¥llbar förvaltning.  Det slÃ¥r fast att bevarande av de marina biologiska resurserna är en grundsten i GFP och för första gÃ¥ngen anges ocksÃ¥ mätbara mÃ¥l – maximalt hÃ¥llbart uttag (MHU) – som ska ha nÃ¥tts inom en bestämd tid. De instrument EU-kommissionen föreslÃ¥r för att genomföra politiken är dock inte lika imponerande, nÃ¥got som kastar tvivel över möjligheten att uppnÃ¥ den förväntade hÃ¥llbarheten.

Professor Jill Wakefields analys är en kritisk granskning av reformförslaget och placerar det i ett större, miljöpolitiskt sammanhang. Hon föreslår också alternativa – marknadsbaserade – instrument för att förbättra det föreslagna systemet.

Publikationen är den första i en serie som behandlar begreppet hållbarhet inom olika politikområden i EU. Den ingår i forskningsprojektet Hållbarhet på EU:s dagordning.

Common Fisheries Policy Reform and Sustainability (2012:6epa)