Människohandel i EU: En studie av destinationsländer (2016:2)

Den fria rörligheten ger många för­delar men den kan också under­lätta gräns­över­skridande brottslighet. Människo­handel är i dag den tredje största kriminella verksamheten i världen och det är en mycket lönsam aktivitet. Som med många andra gräns­över­skridande aspekter är Europeiska unionen väl lämpad att hantera denna typ av brott; människo­handel står också högt på EU:s prioriterings­lista.
Syftet med rapporten är att fokusera på människo­handel i mottagar­länderna i EU. För­fattarna menar att strålkastar­ljuset måste riktas mot efter­frågan på billig arbets­kraft och köparens roll. Den ekonometriska analysen i rapporten indikerar att rätts­systemets funktions­sätt är viktigt. Samtidigt dras även slut­satsen att kvaliteten på EU:s statistik över människo­handel måste förbättras.

Publikationen är på svenska och är en del av Sieps forsknings­projekt Interna och externa dimensioner av asyl och invandring.

Monika Hjeds Löfmark och Jonas Eriksson är forskare respektive utredare i nationalekonomi vid Sieps.