EU:s framtid

Regeringen har gett Sieps i uppdrag att analysera EU:s framtidsdiskussion. Det handlar alltså om vilka uppgifter EU ska ägna sig åt och på vilket sätt. Gemensamt för framtidsfrågorna är att de vägval, förändringar och förslag som nu diskuteras påverkar hur EU-samarbetet och systemet kommer att utvecklas och vilken inriktning det får.

Varför förs en diskussion om EU:s framtid nu?

Diskussionen om vad EU kan och bör göra är inte ny, men när en medlemsstat väljer att lämna unionen är det naturligt att frågan om EU:s framtid tar ny fart. Frågans betydelse minskar inte av att EU står inför fler stora utmaningar.        

Under våren 2017 tog Europeiska kommissionen därför initiativ till en bred debatt om EU:s framtid. Initiativet är ett sätt att få medlemsstaterna att tydliggöra vad de vill och kan. Det handlar om grundläggande vägval för EU-samarbetet fram till 2025. Arbetet är tänkt att bedrivas fram till valet till Europaparlamentet i maj 2019.

En grundfråga gäller om några länder ska kunna välja att fördjupa samarbetet eller om alla ska gå i samma takt. I diskussionen prioriteras också ett antal politikområden: globaliseringen, EU:s finanser, eurosamarbetet, säkerhet och sociala frågor. 

Publikationer på temat EU:s framtid

Europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete

På kort tid har det tagits nya initiativ inom europeiskt säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete. Denna rapport ger en översikt över samarbetets historia och en förståelse för hur EU och medlemsstaterna hanterar dagens situation – konflikter i närområdet, inre skiljelinjer och yttre hot.

Sieps sammanfattar: Hur mycket är EU värt?

Den 18 april 2018 anordnade Sieps, tillsammans med EU-kommissionens representation i Sverige, ett seminarium inför förhandlingarna om EU:s finansiella ramar för perioden 2020–2027. Läs ett kort referat av seminariet.

EU-frågorna i de tyska regeringsförhandlingarna

Fredagen den 2 mars 2018 röstade det tyska socialdemokratiska partiet om förslaget till regeringsprogram. I den här analysen sammanfattar och kommenterar statsvetaren Daniel Tarschys hur den kommande tyska regeringen ställer sig i olika EU-politiska frågor.

EU och hoten mot rättsstaten

Under de senaste tio åren har EU:s kriser avlöst varandra. Den kris som nu pågår handlar om de senare årens hot mot rättsstaten, framför allt i Polen och Ungern.

The Future of the EU Budget

En ny förhandlingsrunda om EU:s långtidsbudget är på väg att dra igång, i och med att innevarande fleråriga budgetramverk upphör att gälla efter 2020.

The EU budget after 2020

Det är rimligt att anta att brexit kommer att starkt påverka såväl förhandlingarna om, som innehållet i, EU:s nästa långtidsbudget, vilken börjar att gälla från 2021.

Brexit and the European Commission

Hur påverkas egentligen Europeiska kommissionen av att Storbritannien lämnar EU? I den här europapolitiska analysen diskuterar Michael Leigh vilken effekt brexit kan förväntas ha när det gäller EU-institutionen, såväl vad gäller policyutveckling som organisationsstruktur.

Sverige och euron efter brexit

Brexit får konsekvenser för förhållandet mellan euro- och icke-euroländer. Risken för att euroländernas positioner konvergerar minskar inte och det kommer sannolikt till stånd ytterligare maktförskjutning från Ekofin till eurogruppen.

Brexit: Konsekvenser för EU och Sverige

Vad innebär brexit för EU – och hur påverkas Sverige? Sieps fick i november 2016 regeringens uppdrag att analysera hur EU:s institutioner och balansen mellan kvarvarande medlemsstater påverkas när Storbritannien lämnar unionen. I uppdraget ingick även att särskilt bedöma konsekvenserna för Sverige och vilka arbetsmetoder som bör användas för att säkerställa det svenska inflytandet i EU.