Det svenska EU-ordförandeskapet 2023 innebar viktiga erfarenheter för hela den svenska statsförvaltningen. I denna rapport har Sieps sammanställt och analyserat lärdomar som kan användas för att stärka Sveriges position i EU. Studien bygger i huvudsak på intervjuer med personer som arbetat med ordförandeskapet. (2024:1op)

Jordbruket kommer att bli en särskilt svår fråga inför EU:s kommande utvidgning. I denna analys drar professor emeritus Alan Matthews lärdomar från tidigare utvidgningar och diskuterar hur EU kan gå till väga denna gång. (2024:20epa)

Ett EU-medlemskap brukar beskrivas som en transformativ kraft, men det ställer också höga krav på kandidatländerna. Visnja Vukov (Wiens universitet) diskuterar hur EU kan stärka deras kapacitet som stater, så att de både kan gå med i unionen och utvecklas som medlemsstater. (2024:19epa)

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har säkerhet blivit en starkare drivkraft för en utvidgning av EU. Hur utrikes- och säkerhetspolitiken hamnade i centrum för anslutningsprocessen diskuteras i denna analys av Barbara Lippert. (2024:18epa)

En gemensam insättningsgaranti är tänkt att fullborda EU:s bankunion. I denna rapport ger nationalekonomen Jens Forssbæck en bred ekonomisk belysning av såväl insättningsgarantier i allmänhet som av det föreslagna gemensamma systemet, EDIS. Analysen visar att fördelarna överväger och att effekterna för svensk del kan förväntas bli små. (2024:4)

Utvecklingen på den digitala medie- och annonsmarknaden har gjort att stora sökmotorer och sociala medier har kunnat växa på bekostnad av traditionella medieföretag. Björn Lundqvist, professor i Europarätt, beskriver hur detta har påverkat det offentliga samtalet, och hur den lagstiftning som EU har tagit fram ska komma åt de problem som har uppstått. (2024:17epa)

Valet till Europaparlamentet 2024 stärkte den politiska högern. Samtidigt pekar den samlade bilden på både splittring och kontinuitet. I denna tidiga utvärdering analyserar statsvetarna Simon Hix (EUI), Göran von Sydow och Valentin Kreilinger (Sieps) valresultatet och diskuterar konsekvenserna för EU:s politiska inriktning. (2024:16epa)

EU:s finanspolitiska ramverk inrättades samtidigt med euron och har sedan dess kritiserats för att skapa en rad problem. I denna analys undersöker Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, om den senaste reformen av ramverket innebär en förbättring och huruvida omdiskuterade problem får en lösning. (2024:15epa)

Efter covid-19-pandemin har EU fördjupat samarbetet inom området hälsa. I denna analys diskuterar Louise Bengtsson, forskare vid Sieps, de reformer som genomförts, de bakomliggande drivkrafterna och förutsättningarna för EU:s hälsopolitik inför den nya mandatperioden. (2024:14epa)

Medlemsstater som inte längre är fungerande demokratier – är det möjligt att utesluta dem ur EU? Frågan har diskuterats under en längre tid av forskare och ställs allt oftare på politisk nivå. I detta perspektiv diskuterar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, rättsliga möjligheter och ställer dem mot politiska överväganden. (Maj 2024)