EU:s biståndspolitik. Hur EU kan bli en starkare aktör i ett globalt system under omvandling

Januari 2022 • Niklasson, Lars

Rapport

EU och unionens medlemsstater är tillsammans världens största biståndsgivare. Det handlar om stora pengar som ska lösa stora problem. I denna rapport undersöker Lars Niklasson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, hur EU:s biståndspolitik är uppbyggd, vad som format den och vilka utmaningar den står inför i ett globalt system under omvandling. (2022:1)

Entrepreneurs of Compromise? The Rotating Presidency of the Council of the EU after Lisbon

Januari 2022 • Vaznonytė Austė

Analys

I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)

EU satsar för mycket i industripolitiken

Januari 2022 • Flam Harry

Analys

EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas. (2022:1epa)

Sverige 25 år i EU. Sammanfattningar av åtta forskningsrapporter

December 2021 • Bernitz Ulf, Reichel Jane, Åhman Karin, Sundström Göran, Jacobsson Bengt, Eggert Håkan, Langlet David, Engström Mats, Eriksson Jonas, Ljungkvist Malin, Rabinowicz Ewa, Sjödin Erik, Wadensjö Eskil

Rapport

Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi. (2021:2op)

Pendeln har svängt i synen på höga statsskulder

December 2021 • Leonhard Alexandra

Analys

Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö. (2021:19epa)

Strategic Autonomy – Views from the North

December 2021 • Lewander Jakob, Helwig Niklas, Håkansson Calle, Iso-Markku Tuomas, Nissen Christine

Rapport

Gärna strategisk autonomi, men inte om det hotar frihandeln. Så kan man sammanfatta de nordiska ländernas smått skeptiska hållning till EU:s strävan efter ökad självständighet i globala sammanhang. Denna antologi förklarar och analyserar hur Danmark, Finland och Sverige ser på strategisk autonomi, vilka likheter och skillnader som finns mellan ländernas hållningar och hur de ser på sin och EU:s roll i en orolig omvärld. (2021:1op)

EU och Afghanistan – ett ”kalibrerat förhållningssätt”?

December 2021 • Engberg Katarina

Perspektiv

EU vill inte erkänna och samarbeta med talibanstyret i Afghanistan. Samtidigt är behovet av att få in nödhjälp i landet akut. EU försöker nu skicka hjälp genom internationella organisationer, delvis i syfte att hindra en ny flyktingvåg. Frågan är om det räcker. Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver dilemmat som EU nu står inför. (December 2021)

Energistadgefördragets nytta för EU: Ekonomiska konsekvenser mot bakgrund av EU:s ambitioner i klimatpolitiken

December 2021 • Horn Henrik

Rapport

Energistadgefördraget, ECT, är ett mellanstatligt handels- och investeringsskyddsavtal för energisektorn med drygt 50 medlemmar, däribland de allra flesta EU-länder, EU och länder som tidigare tillhört Sovjet. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, beskriver avtalets investeringsskydd mot offentliga åtgärder, hur det utnyttjas vid tvister och diskuterar dess ekonomiska effekter för EU. Huvudslutsatsen är att ECT i dess nuvarande form inte tycks vara till gagn för EU, särskilt med tanke på unionens gröna ambitioner. (2021:5)

Restricting human rights in the Member States during the COVID-19 pandemic: What does it mean for the EU?

November 2021 • Varfolomieieva Valeriia

Analys

Under coronapandemin har de flesta medlemsstater i EU sett sig nödgade att frånta sin befolkning vissa medborgerliga och politiska rättigheter. Åtgärderna har varierat men har påverkat de demokratiska systemen i medlemsstaterna. Vilka konsekvenser får detta agerande för EU:s juridiska system? Den frågan undersöker Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, genom att analysera vad det Europarättsliga ramverket föreskriver när det gäller åsidosättande av de mänskliga rättigheterna. (2021:18epa)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare