Solidaritet i EU-rätten
Under de senaste årens kriser har solidaritet inom EU aktualiserats. Begreppet förekommer i en rad artiklar i EU-fördragen, men formuleringarna är vaga och ger främst uttryck för politisk vilja. (2019:5epa)
Begreppet solidaritet har djupa historiska rötter, många användningsområden och olika betydelser. När det gäller EU-samarbetet infördes de flesta hänvisningarna till begreppet i Lissabonfördraget från 2009. Det är också under de senaste årens kriser i EU som solidaritet mellan medlemsstaterna har debatterats, inte minst i samband med eurokrisen och flyktingkrisen.
Men vilken betydelse har solidaritetsbegreppet i EU-fördragen? Kan det användas i domstol och binda medlemsstaterna kring gemensamma mål?
I den här analysen granskar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, alla de fördragsartiklar där begreppet solidaritet förekommer. En slutsats är att det har olika betydelser, både mellan och inom politikområden – alltifrån stöd vid terroristattacker och naturkatastrofer till energi, ekonomisk försörjning och asylpolitik.
Rättsverkningar är inte uteslutna, men enligt författaren får användningen av solidaritetsbegreppet främst betraktas som en politisk viljeyttring. En diskussion om EU-domstolens roll visar dock att bestämmelserna om solidaritet skulle kunna få ett tydligare innehåll i framtiden.