The Ukrainian Refugee Situation:
Lessons for EU Asylum Policy

Den ryska invasionen av Ukraina förorsakade de största flyktingströmmarna inom Europa på nästan 80 år. Bara åtta dagar efter invasionen aktiverade EU massflyktsdirektivet, som ger flyktingar från kriget rätt att stanna i unionen i upp till tre år och garanterar dem ett visst mått av rättigheter och förmåner under denna tid. Direktivet från 2001 hade aldrig tidigare aktiverats, inte ens under flyktingströmmarna 2015. Författarna analyserar varför situationen bedömdes annorlunda denna gång.

Faktum är att massflyktsdirektivet var, och är, tänkt att skrotas och ersättas med den nya migrationspakten som ska reformera det gemensamma europeiska asylsystemet och som nu behandlas av parlamentet och rådet. Vilka lärdomar kan lagstiftarna dra av hanteringen av den stora tillströmningen av flyktingar från Ukraina? Författarna menar bland annat att tillfälligt skydd kan vara en bra åtgärd vid hastigt ökande flyktingflöden, att det finns fördelar med fri rörlighet inom unionen och att den politiska synen på flyktingmottagandet har stor betydelse.

Om EU verkligen tar fasta på dessa lärdomar finns möjlighet att nå framsteg på ett område som i många år har präglats av misstro mellan medlemsstater, politisk kortsiktighet och fragmentering.