National Parliaments’ Political Dialogue
with the European Commission

Den politiska dialogen, som instiftades 2005, låter nationella parlament lämna in skriftliga ställningstaganden till kommissionen gällande alla typer av officiella dokument som institutionen lägger fram. Men i vilken utsträckning utnyttjar parlamenten denna möjlighet? Och när de gör det, vilka åsikter ger de uttryck för? Och hur landar ställningstagandena?

I sin grundliga studie undersöker Kreilinger hur nationella parlaments deltagande i den politiska dialogen har förändrats sedan den introducerades och hur deltagandet varierar mellan olika medlemsstater. Variationerna återspeglar preferenser för vissa verktyg i arbetet med att granska EU:s förehavanden. Författaren finner bland annat att

• Portugals Assemblia är det nationella parlament som deltar i högst utsträckning i den politiska dialogen sedan den introducerades 2005.

• Lagstiftare från Central- och Östeuropa inkom med betydligt fler ställningstaganden under Juncker-kommissionen än under den föregående Barroso II.

• I medlemsländer med tvåkammarsystem är förstakammaren generellt mer aktivt än den andra.

Författaren för också fram konkreta förslag på hur den politiska dialogen kan bli mer fokuserad och få större politisk betydelse.

Studiens författare, Valentin Kreilinger, är forskare i statsvetenskap vid Sieps. Hans forskning kretsar kring nationella parlaments roll i EU:s beslutsfattande och deras granskning av unionen, utvecklingen av interparlamentariskt samarbete samt Europaparlamentets roll. Han har doktorerat vid Hertie School i Berlin med en avhandling om nationella parlaments roll i EU:s ekonomiska styrning.