En modererad mediemarknad – så ska nya regler jämna ut spelplanen och främja yttrandefriheten

Utvecklingen på den digitala medie- och annonsmarknaden har gjort att stora sökmotorer och sociala medier har kunnat växa på bekostnad av traditionella medieföretag. Björn Lundqvist, professor i Europarätt, beskriver hur detta har påverkat det offentliga samtalet, och hur den lagstiftning som EU har tagit fram ska komma åt de problem som har uppstått.

Stora företag som Google och Meta har en dominerande ställning på den digitala annonsmarknaden. Det har lett till att traditionella, nyhetsförmedlande, medier har fått mindre annonsintäkter och en försvagad funktion som förmedlare och tolkare av samhällsinformation. EU har antagit lagstiftning som syftar till att begränsa de digitala jättarnas dominans.

I denna Europapolitiska analys beskriver Björn Lundqvist, professor i Europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet, bakgrunden till de digitala jättarnas dominans. Han lyfter också fram sociala mediers ansvar, eller brist på ansvar, för innehåll som publiceras på plattformarna som ett samhällsproblem, särskilt då företagen lockar både resurser och uppmärksamhet bort från traditionella nyhetsmedier som lyder under pressetiska regler.

EU:s lagstiftning tvingar fram större transparens från de digitala plattformarnas sida, vilket kan jämna ut konkurrensen mellan dem och de nyhetsförmedlande medieföretagen. Författaren menar att det nu gäller för medieföretagen att ta vara på de möjligheter som detta skapar.

Vidare menar författaren att de stora sociala medierna och digitala plattformarna bör ta större ansvar för det innehåll som de förmedlar. Med modern teknik kan plattformarna skapa större transparens och saklighet, samtidigt som användarnas yttrandefrihet värnas, menar han.

Relaterat innehåll