En tydligare och hårdare strategi för återvändande: i mars 2025 offentliggjorde EU-kommissionen ett nytt förslag som ska få fler personer utan rätt att stanna i EU att återvända till sina ursprungsländer. Men trots att förslaget innehåller flera kontroversiella inslag är det orealistiskt att förvänta sig stora kvantitativa förändringar. Det är en slutsats i denna analys, som i form av Frågor & Svar sätter förslaget i relation till den aktuella utvecklingen på asyl- och migrationsområdet.
En positiv inställning till medlemskapet men osäkerhet kring fördjupat samarbete. Så summeras årets analys av svensk EU-opinion, och samma beskrivning skulle kunna användas för svenskarnas inställning under de 30 år som Sverige varit medlem i unionen. Analysen visar att senare års uppgång i stödet för EU-medlemskapet består. Och kanske anas nytt liv i eurofrågan.
Europeiska kommissionen har nyligen presenterat en färdplan för hur EU ska stärka sin produktivitet och tillväxt. I den här rapporten visar nationalekonomerna Jonas Eriksson och Monika Hjeds Löfmark hur EU presterar på centrala områden samt diskuterar lösningar som förs fram inom forskningen, i debatten och på politisk nivå.
Friedrich Merz vill sätta sina stora ekonomiska planer i verket snabbt. Men när verkligheteten knackar på uppstår bekymmer. Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap på Sieps, lyfter fram dilemman som den blivande kanslern står inför när han ska infria vallöften och samtidigt ta ansvar för Tyskland och Europa.
I skuggan av utspelen om handelstullar har USA:s president Donald Trump gått till angrepp mot EU:s regler för den digitala marknaden. Johannes Jarlebring, forskare i statsvetenskap på Sieps, pekar ut tre möjliga sätt för EU att vidta åtgärder som svar på detta.
I samband med att forskare och annan högkvalificerad arbetskraft i USA drabbas av budgetnedskärningar och massuppsägningar under den nya administrationen ser europeiska universitet en möjlighet att locka talanger till Europa. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, och Lisa Lundgren, praktikant på Sieps, undersöker vad EU kan göra för att främja sådana initiativ.
EU:s beslutsfattare förhandlar om en revidering av befintlig EU-lagstiftning som syftar till att förebygga och motverka hjälp till olovlig inresa, transitering och vistelse – ett fenomen som brukar kallas smuggling av migranter. I denna analys gör Gabriella Sanchez (Georgetown University) en kritisk granskning av den planerade revideringen.
Hur påverkas EU:s beslutsprocesser om fler stater ansluter sig till unionen? Den frågan har diskuterats alltsedan utvidgningen återigen hamnade högst upp på EU:s dagordning. I denna analys undersöker Piret Ehin (Tartu universitet) hur tre olika utvidgningsscenarier kan påverka maktbalansen i rådet.
I den officiella kommunikationen på EU-nivå förekommer ett antal centrala politiska begrepp, såväl bekanta som nya. Men vad menar EU:s ledare och institutioner med dessa begrepp och vilka politiska mål vill de nå genom att använda dem? Sieps har bett ledande experter att kritiskt granska centrala begrepp i EU-politiken.
Internationella domstolen i Haag kommer att avge ett rådgivande yttrande om EU:s och andra utvecklade länders ansvar för att finansiera kostnaderna för klimatförändringarna i de minst utvecklade länderna. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, visar att detta lär öka kraven på EU. Konsekvenserna för storleken på biståndet är däremot mycket osäkra.