En positiv inställning till medlemskapet men osäkerhet kring fördjupat samarbete. Så summeras årets analys av svensk EU-opinion, och samma beskrivning skulle kunna användas för svenskarnas inställning under de 30 år som Sverige varit medlem i unionen. Analysen visar att senare års uppgång i stödet för EU-medlemskapet består. Och kanske anas nytt liv i eurofrågan.
Europeiska kommissionen har nyligen presenterat en färdplan för hur EU ska stärka sin produktivitet och tillväxt. I den här rapporten visar nationalekonomerna Jonas Eriksson och Monika Hjeds Löfmark hur EU presterar på centrala områden samt diskuterar lösningar som förs fram inom forskningen, i debatten och på politisk nivå.
Friedrich Merz vill sätta sina stora ekonomiska planer i verket snabbt. Men när verkligheteten knackar på uppstår bekymmer. Valentin Kreilinger, forskare i statsvetenskap på Sieps, lyfter fram dilemman som den blivande kanslern står inför när han ska infria vallöften och samtidigt ta ansvar för Tyskland och Europa.
I skuggan av utspelen om handelstullar har USA:s president Donald Trump gått till angrepp mot EU:s regler för den digitala marknaden. Johannes Jarlebring, forskare i statsvetenskap på Sieps, pekar ut tre möjliga sätt för EU att vidta åtgärder som svar på detta.
I samband med att forskare och annan högkvalificerad arbetskraft i USA drabbas av budgetnedskärningar och massuppsägningar under den nya administrationen ser europeiska universitet en möjlighet att locka talanger till Europa. Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Sieps, och Lisa Lundgren, praktikant på Sieps, undersöker vad EU kan göra för att främja sådana initiativ.
EU:s beslutsfattare förhandlar om en revidering av befintlig EU-lagstiftning som syftar till att förebygga och motverka hjälp till olovlig inresa, transitering och vistelse – ett fenomen som brukar kallas smuggling av migranter. I denna analys gör Gabriella Sanchez (Georgetown University) en kritisk granskning av den planerade revideringen.
Hur påverkas EU:s beslutsprocesser om fler stater ansluter sig till unionen? Den frågan har diskuterats alltsedan utvidgningen återigen hamnade högst upp på EU:s dagordning. I denna analys undersöker Piret Ehin (Tartu universitet) hur tre olika utvidgningsscenarier kan påverka maktbalansen i rådet.
I den officiella kommunikationen på EU-nivå förekommer ett antal centrala politiska begrepp, såväl bekanta som nya. Men vad menar EU:s ledare och institutioner med dessa begrepp och vilka politiska mål vill de nå genom att använda dem? Sieps har bett ledande experter att kritiskt granska centrala begrepp i EU-politiken.
Internationella domstolen i Haag kommer att avge ett rådgivande yttrande om EU:s och andra utvecklade länders ansvar för att finansiera kostnaderna för klimatförändringarna i de minst utvecklade länderna. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, visar att detta lär öka kraven på EU. Konsekvenserna för storleken på biståndet är däremot mycket osäkra.
En lång trend av ökande balans mellan könen bland Europaparlamentariker bröts i och med valresultatet 2024. Johanna Kantola, professor vid Helsingfors universitet, analyserar läget för jämställdheten i Europaparlamentet. (2025:4epa)