Din sökning gav:

122 träffar

Political accountability in EU multi-level governance: the glass half-full

Oktober 2021 • Papadopoulos Yannis

Rapport

Finns det tillräckligt politiskt ansvarsutkrävande i styrningen av EU? Kan och vill allmänheten och dess representanter ställa beslutsfattarna till svars för deras beslut? Yannis Papadopoulos, professor i statsvetenskap, undersöker mekanismerna för horisontellt och vertikalt ansvarsutkrävande gentemot EU-institutionerna och utvärderar hur effektiva de är. (2021:4)

Respect for the Rule of Law in the Case Law of the European Court of Justice: A Casebook Overview of Key Judgments since the Portuguese Judges Case

September 2021 • Pech Laurent, Kochenov Dimitry

Rapport

Under senare år har EU-domstolen stärkt rättsstaten som bindande värde inom EU. Förändringen är ett resultat av flera banbrytande beslut och domar under perioden 2018 till 2021 och ska ses mot bakgrund av rättsstatens tillbakagång i vissa medlemsstater. Enligt professorerna Laurent Pech och Dimitry Kochenov står denna rättspraxis för en djupgående förändring av EU som konstitutionellt system. (2021:3)

Villkorsmekanismen – sista halmstrået för EU:s rättsstatsprincip?

Juni 2021 • Södersten Anna

Analys

Rättsstaten har under en längre tid urholkats i flera EU-medlemsstater och utvecklingen tycks inte vara på väg att vända. Unionens senaste verktyg är att stoppa utbetalningar från EU:s budget till en medlemsstat som inte respekterar rättsstatsprincipen. Om det kommer att fungera är osäkert men samtidigt står allt hopp till denna så kallade villkorsmekanism. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. (2021:9epa)

Sverige och euron under 25 års EU-medlemskap

Maj 2021 • Eriksson Jonas, Ljungkvist Malin

Rapport

Alla EU-medlemmar ingår i EMU och ska införa euron när ett antal kriterier är uppfyllda. År 2003 valde Sverige dock att avstå från eurosamarbetet, utan ett formellt undantag. Hur Sverige har förhållit sig till euron under 25 års EU-medlemskap analyseras av Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, och Malin Ljungkvist, ämnesråd vid Kommerskollegium. (2021:1)

Så kan det roterande EU-ordförandeskapet påverka dagordningen: exemplet miljö

Maj 2021 • Engström Mats

Analys

Varje halvår byter EU ordförandeland och våren 2023 kommer turen till Sverige. Ordförandelandet ska verka i hela unionens intresse men kan i viss mån lyfta egna frågor på EU:s dagordning. Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, undersöker utrymmet för att sätta nationell prägel på dagordningen, med fokus på miljöfrågor och Sveriges kommande ordförandeskap. (2021:7epa)

EU-rättens företräde utesluter inte rätten att kontrollera EU

April 2021 • Wetter Ryde Anna

Perspektiv

Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med. (April 2021)

Filtrera

Kategorier
Publikationsår

Från

Till

Författare