EU:s finanspolitiska ramverk inrättades samtidigt med euron och har sedan dess kritiserats för att skapa en rad problem. I denna analys undersöker Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi vid Sieps, om den senaste reformen av ramverket innebär en förbättring och huruvida omdiskuterade problem får en lösning.
Efter covid-19-pandemin har EU fördjupat samarbetet inom området hälsa. I denna analys diskuterar Louise Bengtsson, forskare vid Sieps, de reformer som genomförts, de bakomliggande drivkrafterna och förutsättningarna för EU:s hälsopolitik inför den nya mandatperioden.
Medlemsstater som inte längre är fungerande demokratier – är det möjligt att utesluta dem ur EU? Frågan har diskuterats under en längre tid av forskare och ställs allt oftare på politisk nivå. I detta perspektiv diskuterar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, rättsliga möjligheter och ställer dem mot politiska överväganden.
Vilken syn har Tyskland på EU:s utvidgning? Det är ämnet för denna Europapolitiska analys av Theresia Töglhofer (German Council on Foreign Relations). Analysen visar att omvärldsläget har förflyttat de tyska positionerna: intern reform och konsolidering prioriteras fortfarande men en utvidgning anses nu avgörande för EU.
EU:s ”gröna giv” har under den gångna mandatperioden lett till många nya beslut som det nu är dags att genomföra. Mats Engström, analytiker med fokus på miljöpolitik och senior rådgivare vid Sieps, sammanfattar vad som talar för och emot ett fortsatt högt tempo i EU:s klimatpolitik.
Den gränsöverskridande organiserade brottsligheten är ett stort problem i många av EU:s medlemsstater. I denna rapport gör nationalekonomen Monika Hjeds Löfmark en genomgång av drivkrafterna bakom denna typ av kriminalitet och beskriver de åtgärder som EU vidtagit för att stävja den.
EU har återupptäckt utvidgningspolitiken som det mest effektiva verktyget för att uppnå stabilitet i unionens grannskap. Men för att utvidgningen ska bli en framgång krävs att EU anammar mer flexibilitet, såväl när det gäller sättet att integrera nya medlemmar som när det gäller unionens funktionssätt. Samtidigt måste legitimiteten stärkas och EU:s grundläggande principer skyddas mer kraftfullt. Det skriver professor Daniela Schwarzer.
Sedan 2015 har antalet gränskontroller ökat inom Schengenområdet. EU-kommissionen har därför tagit initiativ till att ”rädda Schengen”. Den överenskommelse som nu ligger på bordet lär dock inte återställa det gränsfria området fullt ut, enligt Steve Peers, expert på EU-rätt.
Bristen på gränsöverskridande kapital hämmar tillväxten i EU och bromsar grön omställning och utbyggnaden av försvaret. Kan svaret vara att fullborda EU:s kapitalmarknadsunion? I detta perspektiv belyser Monika Hjeds Löfmark, forskare i nationalekonomi vid Sieps, den aktuella diskussionen om gemensamma lösningar.
Svenskarnas stöd för medlemskapet i EU fortsätter att vara högt, men backar 2023 från det föregående årets toppnotering. Samtidigt tycker fler att Sverige borde gå över till euron. Årets analys av den svenska EU-opinionen visar både dynamik och stabilitet.