EU höjer sina miljöambitioner med den nya gröna given. Europeiska kommissionen har redan lagt fram flera förslag, bland annat om skärpta klimatåtgärder. Men förutsättningarna ser olika ut i skilda delar av unionen. Hur kan länderna i Central- och Östeuropa bli vinnare i den gröna given, och inte se sig som förlorare i vissa avseenden? Och vad behövs för att hela EU ska dra nytta av höjda miljöambitioner? 

Dessa frågor diskuterar kunniga experter på ett webbinarium 20 oktober. Utgångspunkten är en ny europapolitisk analys från Sieps, "The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap", skriven av Julian Popov. Författaren är bland annat knuten till European Climate Foundation och har tidigare varit miljöminister i Bulgarien. Jytte Guteland, europaparlamentariker (S&D), och chefen för Zero Carbon Hub i Budapest, Péter Kaderják, som tidigare varit statssekreterare för klimat och energifrågor, kommenterar rapporten och deltar i en paneldiskussion med rapportförfattaren. 

Webbinariet hålls på engelska. 

När Sverige gick med i EU år 1995 var kemikaliekontrollen en prioriterad miljöfråga. Samtidigt fanns en oro för sänkta skyddsnivåer. Vid ett webbinarium den 2 december presenterades och diskuterades en ny rapport om EU-medlemskapets effekter på kontrollen av kemikalier i Sverige. Webbinariet är ett samarbete med Kemikalieinspektionen och i panelsamtalen deltog bland andra tidigare miljöministern och EU-parlamentarikern Lena Ek, tidigare utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström samt Björn Hansen, direktör vid EU:s kemikaliemyndighet.

Sverige, kontrollen av farliga kemikalier och 25 års EU-medlemskap

När Sverige gick med i EU år 1995 tillhörde kemikaliekontrollen de prioriterade miljöfrågorna. Samtidigt fanns det farhågor om sänkta skyddsnivåer på grund av anpassning till EU:s regelverk. Hur har det gått och vilka lärdomar kan vi dra inför de kommande åren?

Det är ämnet för en ny studie som Sieps har tagit fram och som presenterades på ett webbinarium onsdagen den 2 december kl. 13–16. 

Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, presenterar först sin rapport, "Sverige, EU-medlemskapet och kontrollen av farliga kemikalier".

Därefter följer två panelsamtal, det första (på svenska) om vad som skett under de 25 årens medlemskap, det andra (på engelska) om lärdomar inför framtiden. I panelsamtalen deltar bland andra tidigare miljöministern och Europaparlamentarikern Lena Ek, tidigare utrikesministern och EU-kommissionären Margot Wallström och verkställande direktören för EU:s kemikaliemyndighet Björn Hansen.

Göran von Sydow, direktör för Sieps, och Per Ängquist, generaldirektör för Kemikalieinspektionen, medverkar och modererar även paneldiskussionerna.

Ämnet är särskilt aktuellt genom den nya kemikaliestrategi som Europeiska kommissionen lade fram 14 oktober.

Webbinariet är ett samarbete mellan Sieps och Kemikalieinspektionen.

Inom ramen för Europaforum 2020 den 27 november höll Sieps två webbinarier tillsammans med EU-kommissionens och Europaparlamentets kontor i Sverige. Det första om EU:s mål att bli klimatneutralt senast år 2050 och det andra om EU:s budget och rättsstatsprincipen.

13:00–13:45 Klimatneutralitet 2050 – hur når vi dit?

EU har beslutat att bli världens första klimatneutrala kontinent senast år 2050, med ambitiösa delmål till 2030. Samtidigt befinner vi oss mitt i en pandemi och en ekonomisk kris. Hur kan vi nå klimatneutralitet och vilka utmaningar finns på vägen? Kan återhämtningen av ekonomin efter corona faktiskt gynna klimatet? Och hur kan vi säkerställa att den gröna omställningen blir socialt rättvis?

I panelen: från Sieps medverkade Mats Engström, senior rådgivare, tillsammans med Christian Danielsson, chef för EU-kommissionen i Sverige och Europaparlamentarikerna Jessica Polfjärd (M) och Jytte Guteland (S). 

14.00–14.45 EU:s budget + rättsstatsprincipen = sant?

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för 2021–2027, återhämtningsfonden och rättsstatsprincipen har varit mer invecklade och infekterade än tidigare. Dragkampen har handlat om hur budgeten ska kopplas till respekten för rättsstatsprincipen och hur mycket pengar som ska gå till de så kallade 15 flaggskeppsprogrammen som rör klimat, digital omställning, hälsa, ungdomar, kultur, infrastruktur, forskning och gränsförvaltning. Diskussionen rörde även hur pengarna i återhämtningsfonden ska fördelas och hur granskningen av utbetalda medel ska ske? Hinner allt detta komma på plats i tid?

I panelen: från Sieps medverkade Anna Södersten, forskare i juridik och Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, tillsammans med Europaparlamentarikerna Jakop Dalunde (MP) och Jessica Stegrud (SD).

 

Seminarierna är en del av Europaforum Hässleholm 2020 som arrangeras av Hässleholms kommun i samarbete med Centrum för Europaforskning, Lunds universitet, EU-kommissionen i Sverige, Europaparlamentets kontor i Sverige, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) och Europa Direkt Hässleholm. Hela programmet finns på Europaforum Hässleholm.

Hur ska det säkerställas att medlen från Next Generation EU används korrekt, betalas ut i tid och ger ett europeiskt mervärde? Det diskuterades vid ett webbinarium som Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Sieps arrangerade tillsammans den 18 november 2020.

Nyligen nådde EU:s ledare enighet om både EU:s fleråriga budget och återhämtningspaketet Next Generation EU (NGEU). Stora belopp ska betalas ut, i fallet NGEU redan de närmaste åren, där det rör sig om både direkta bidrag och lån. EU:s budget är på närmare 1 100 miljarder euro under åren 2021–2027 och NGEU kan som mest uppgå till 750 miljarder euro. På ett seminarium som samarrangeras av Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), diskuterades hur det kan säkerställas att medlen används korrekt, betalas ut i tid samt ger ett europeiskt mervärde.

Webbinariet sändes direkt på Europaparlamentets Facebook-sida samt på SVT Forum fredagen den 20 november kl 12.03–13.00.