Sieps Podcast
Sieps poddsamtal erbjuder fördjupning av aktuella Europapolitiska frågor. Samtalen kan exempelvis utgå från ett politiskt händelseförlopp, ett forskningsprojekt eller en aktuell publikation.
Sieps poddsamtal erbjuder fördjupning av aktuella Europapolitiska frågor. Samtalen kan exempelvis utgå från ett politiskt händelseförlopp, ett forskningsprojekt eller en aktuell publikation.
I Sieps poddsamtal fördjupas aktuella Europapolitiska frågor med utgångspunkt i ett politiskt händelseförlopp, ett forskningsprojekt eller en aktuell publikation. Sieps medarbetare och inbjudna gäster deltar i samtalen. Under våren 2023 fokuserar Sieps Podcast på det svenska EU-ordförandeskapet.
Under hösten 2022 producerade Sieps också en utbildningspodd som handlar om det svenska EU-ordförandeskapet under första halvan av 2023. Den finns på den här sidan.
Både Sieps Podcast och Sieps utbildningspodd går också att lyssna på via de stora poddplattformarna, exempelvis Soundcloud, Spotify, Apples podcaster, Google podcasts och Acast.
Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Bland nyheterna fanns höjda ambitioner på klimat- och hälsoområdet, och omvärldsläget fick stort utrymme. När det gäller EU:s roll i världen har strategisk autonomi blivit ett modeord men nämndes inte i talet. Vad står det för egentligen? Och vad säger talet om tillståndet i unionen? Diskussion med Annika Ström Melin, Björn Fägersten och Göran von Sydow.
Den 16 september höll Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt första tal om tillståndet i unionen. Talet blev en lång redogörelse för alla de politiska frågor som står på unionens dagordning. Tre områden som kommissionen prioriterar är klimatet, digitalisering och ekonomisk återhämtning. En höjning av klimatambitionerna var också en av de främsta nyheterna i talet.
I pandemins spår har även hälsoområdet seglat upp som ett område där kommissionen gärna ser ett fördjupat europeiskt samarbete och en översyn av befogenhetsfördelningen. Rättsstatsprincipen fortsätter att vara en konfliktfråga, och efter talet riktades kritik mot alltför lama ordalag om vikten av denna princip.
På EU:s dagordning står även frågor som rör omvärldsläget, inte minst relationerna till Kina, Ryssland och USA, som också fick stort utrymme i talet.
En diskussionsfråga handlar om att gå från enhällighet till kvalificerad majoritet i vissa utrikesfrågor. Den frågan har fått uppmärksamhet under den senaste veckan, då Cypern som enda land motsätter sig sanktioner mot Belarus innan EU agerar i konflikten med Turkiet. Vetorätten kan anses stå i strid med ”strategisk autonomi”, som blivit ett modeord under senare år. Men vad står det för egentligen?
I ett poddsamtal diskuterar Sieps direktör Göran von Sydow dessa frågor tillsammans med Annika Ström Melin och Björn Fägersten.
Från vänster: Annika Ström Melin, Göran von Sydow och Björn Fägersten.
Under sommaren har spänningarna mellan Turkiet och Grekland skärpts och den militära beredskapen ökat. Positionerna är i dagsläget oförenliga och EU dras oundvikligen in i konflikten, som berör både medlemsstater i EU och unionens roll i närområdet. Sieps har bjudit in experter för att diskutera krisen.
Spänningarna mellan Turkiet och Grekland har intensifierats under sommaren med militär eskalering som följd. Frankrike har uttryckt sitt fulla stöd för Greklands suveränitet och skickat franska marinfartyg som avskräckning mot turkiska krigsfartyg. Europeiska rådet har också visat öppenhet för alla alternativ, däribland sanktioner, inför toppmötet den 24 september och manar Turkiet att komma till förhandlingsbordet.
Positionerna är i dagsläget oförenliga. Problemets kärna finns i hur Medelhavets ekonomiska zoner och tillgången till gasfyndigheter är uppdelade. Greklands maritima anspråk – i enlighet med gällande internationell rätt – ger Turkiet mycket begränsat manöverutrymme. Konflikten berör också ett större antal länder i regionen. Nato har involverats men fortfarande på ett passivt plan, trots att konflikten omfattar två allierade stater.
EU dras oundvikligen in i konflikten. Med hänsyn till Turkiets nära samarbete med EU på migrationsområdet och den förändrade geopolitiska dynamiken i området sätts unionens kapacitet som stabiliserande kraft på prov.
Från vänster: Niklas Bremberg, Jakob Lewander, Paul T. Levin och Katarina Engberg.
I juli enades Europeiska rådet om ett omfattande stödpaket för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av covid-19-krisen. Kan man se insatserna som ett steg mot en finanspolitisk union eller som exceptionella åtgärder i en exceptionell situation? Diskussion med Sieps medarbetare – Katarina Engberg, Jonas Eriksson, Harry Flam, Daniel Tarschys och Göran von Sydow.
Efter långa förhandlingar enades Europeiska rådet i juli om ett omfattande återhämtningspaket för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av den pågående pandemin. Den största delen består av en ”facilitet för återhämtning och resiliens” med lån och bidrag som medlemsstaterna kan ansöka om för att genomföra reformer och investeringar.
För vissa är uppgörelsen ett avgörande, historiskt steg för EU: medlemsstaterna har för första gången beslutat att låna upp medel för att finansiera stödpaketet, och dessutom aviseras fler så kallade egna medel för EU. De menar att detta kan vara ett steg mot en finanspolitisk union eller rent av något som närmar sig ett federalt system. Andra menar i gengäld att uppgörelsen bara består av exceptionella åtgärder i en exceptionell situation: även om drygt hälften av facilitetens medel delas ut som bidrag så är den inte att betrakta som finanspolitik på EU-nivå.
I ett poddsamtal före sommaren diskuterade medarbetare vid Sieps kommissionens förslag och förutsättningarna för en uppgörelse. Nu har samma personer träffats för att diskutera och analysera utfallet.
Från vänster: Daniel Tarschys, Harry Flam, Katarina Engberg, Göran von Sydow och Jonas Eriksson.
När den nya EU-kommissionen tillträdde i december 2019 stod den gröna given i fokus – nu kräver pandemin och återhämtningen full uppmärksamhet. Hur påverkar detta utsikterna för EU:s gröna giv? Diskussion med Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Från den 16 juni.
Miljö- och klimatfrågor var högt prioriterade när Ursula von der Leyen skulle sätta samman en ny europeisk kommission under hösten 2019. Strax efter tillträdet presenterades också det mest ambitiösa program som EU-kommissionen har lagt fram på miljöområdet under åtminstone de senaste 15 åren – den europeiska gröna given.
Hur har den pågående pandemin förändrat förutsättningarna för EU:s gröna giv? Och vilken plats har miljö- och klimatpolitiken i de pågående förhandlingarna om EU:s återhämtningsplan? Sieps direktör Göran von Sydow diskuterar med Mats Engström, senior rådgivare vid Sieps, och Åsa Westlund, ordförande i riksdagens EU-nämnd och ledamot i Sieps insynsråd.
Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett förslag till en ny och omfattande fond för återhämtning av den europeiska ekonomin. I ett poddsamtal diskuterar och analyserar Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys innehållet i planen tillsammans med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps. Från den 29 maj.
Den 27 maj presenterade EU-kommissionen ett förslag till en helt ny och omfattande fond för återhämtning av den europeiska ekonomin. Den innehåller en mängd nyheter och ska nu – tillsammans med det reviderade förslaget till en långtidsbudget – förhandlas av medlemsstaterna.
I det här poddsamtalet från Sieps diskuterar och analyserar Sieps seniora rådgivare Katarina Engberg, Harry Flam och Daniel Tarschys innehållet i planen tillsammans med Jonas Eriksson, utredare i nationalekonomi, och Göran von Sydow, direktör vid Sieps.