Alltsedan partiet Lag och rättvisa (PiS) kom till makten i Polen år 2015 har EU framfört kritik om att landets demokrati urholkas. Utgången i valet den 15 oktober 2023 kan innebära att demokratin och rättsstaten stärks. Men vad krävs för att åtgärda rättsstatsproblemen i Polen? Och vilka frågor kan uppstå på EU-nivå? I detta perspektiv förklarar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, att Polens väg tillbaka inte kommer att vara enkel. (Oktober 2023)

I EU:s fördrag står det att rättsstaten är ett av unionens grundläggande värden. Det är därför viktigt att rättsstaten skyddas. I denna antologi analyserar framstående forskare och praktiker hur EU hanterar problem med att några medlemsstater inte respekterar rättsstaten samt vilka lösningar som står till buds. (2023:1op)

Rättsstatsprincipen har försvagats avsevärt i vissa EU-medlemsstater, och ett centralt inslag gäller domstolsväsendets oberoende. I denna Europapolitiska analys undersöker Iain Cameron, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, Europadomstolens praxis om domstolarnas oberoende och beskriver hur denna praxis kan samverka med EU:s arbete för att försvara rättsstatsprincipen. (2023:4epa)

Under senare år har EU-domstolen stärkt rättsstaten som bindande värde inom EU. Förändringen är ett resultat av flera banbrytande beslut och domar under perioden 2018 till 2021 och ska ses mot bakgrund av rättsstatens tillbakagång i vissa medlemsstater. Enligt professorerna Laurent Pech och Dimitry Kochenov står denna rättspraxis för en djupgående förändring av EU som konstitutionellt system. (2021:3)

Våren 2020 kom en dom från den tyska författningsdomstolen som väckte debatt. Domen underkände ett stödprogram till följd av eurokrisen och ansågs utmana EU-rättens företräde, underblåsa hoten mot rättsstaten och äventyra EU:s planer på stödpaket med anledning av pandemin. Anna Wetter Ryde, forskare i juridik vid Sieps, lyfter fram debattens principfrågor och pekar på nyttan som Tysklands högsta rättsinstans trots allt bidrar med. (April 2021)

Europeiska kommissionen har föreslagit att EU-medel ska kunna dras in om en medlemsstat bryter mot rättsstatens principer. I en analys av förslaget menar professorerna Armin von Bogdandy och Justyna Łacny att förslaget är välkommet men rättsligt osäkert. Indragna EU-medel kan också skada de medborgare som pengarna är till för. (2020:7epa)

Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och senior rådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland. (December 2018)

Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar. (November 2018)