EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid är en hörnsten i unionens handels- och klimatpolitik. Alexandra Buylova och Naghmeh Nasiritousi presenterar verktyget, undersöker dess möjliga globala effekter och diskuterar hur EU kan undvika oönskade bieffekter. (2024:9epa)

Världsekonomin och den internationella handeln har genomgått stora förändringar sedan murens fall. I denna analys visar Christoph Herrmann, professor i europeisk och internationell ekonomisk rätt, hur EU har svarat på det nya geoekonomiska läget. Han menar att strävan efter ökad autonomi är förståelig men att den samtidigt skapar rättsliga problem. (2023:9epa)

Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat frågan om vilken hjälp Sverige skulle kunna räkna med från andra länder vid ett militärt angrepp. I denna Europapolitiska analys visar Inger Österdahl, professor i folkrätt vid Uppsala universitet, att EU:s försvarsklausul till form och innehåll är mycket lik Natos motsvarande, men ändå inte tycks garantera samma stöd. (2023:2epa)

I höst kommer EU-kommissionen att presentera ett utkast till en ny EU-strategi för global hälsa. Det är ett bra läge för att fördjupa, bredda och konkretisera unionens arbete på området i linje med Agenda 2030. Det menar Louise Bengtsson, forskare i statsvetenskap vid Sieps, i denna europapolitiska analys. (2022:15epa)

De europeiska partigrupperna har skapat allianser med flera ukrainska partier. I denna europapolitiska analys undersöker statsvetaren Mats Öhlén vilken roll detta samarbete kan spela för Ukrainas demokratiska utveckling och landets väg mot EU-medlemskap mot bakgrund av tidigare EU-utvidgningar. (2023:7epa)

Kriget i Ukraina och flyktingströmmen till olika EU-länder har fått EU att mobilisera finansiella resurser av flera slag. I denna analys går Daniel Tarschys, professor em. i statsvetenskap och senior rådgivare vid Sieps, igenom EU:s olika finansieringskällor. Genomgången bekräftar att EU består av flera strukturer som kan agera mer eller mindre självständigt. (2022:11epa)

EU:s medlemsstater har svårt att enas om sanktioner på rysk energi. Men genom att införa tullar på olje- och gasimporter från Ryssland skulle unionen kunna trygga sin energiförsörjning under en övergångsperiod och samtidigt hindra Ryssland från att finansiera kriget i Ukraina. Detta är möjligt att besluta om med kvalificerad majoritet. Vidare skulle det få EU:s handelspolitik att rimma med unionens värden, intressen och förpliktelser, skriver Hannes Lenk, forskare i juridik vid Sieps. (Maj 2022)

EU, USA och andra länder har infört både handelssanktioner och finansiella sanktioner mot Ryssland för att få stopp på anfallskriget mot Ukraina. Sanktionerna beskrivs som exempellösa men är knappast tillräckliga för att få Ryssland att dra sig tillbaka från Ukraina. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, som menar att det då skulle krävas att EU stoppar importen av fossil energi från Ryssland. (April 2022)

Under de senaste åren har EU tagit nya initiativ till bättre krisberedskap. Omvärldshändelser som coronapandemin och Ukrainakriget accelererar utvecklingen. Målet är att skapa samhällssäkerhet inom ramen för en säkerhetsunion. Samtidigt pågår uppbyggandet av det svenska totalförsvaret. Denna europapolitiska analys belyser utvecklingen av EU:s krisberedskap och dess påverkan på svensk krisberedskap och civila försvar. (2022:6epa)

EU vill inte erkänna och samarbeta med talibanstyret i Afghanistan. Samtidigt är behovet av att få in nödhjälp i landet akut. EU försöker nu skicka hjälp genom internationella organisationer, delvis i syfte att hindra en ny flyktingvåg. Frågan är om det räcker. Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver dilemmat som EU nu står inför. (December 2021)

I ambitionen att stärka EU:s roll i världen ingår att stärka eurons internationella ställning och därmed minska beroendet av den amerikanska dollarn. En mer framkomlig väg för EU är dock att sträva efter ökad samsyn med USA. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:5epa)

Rivaliteten i dagens värld borde ge EU anledning att agera som en samlande kraft. Ändå har EU:s länder svårt att fokusera på det gemensamma intresset. Europeiska utrikestjänstens tioårsdag ger därför tillfälle att granska vilken roll den spelar för EU:s utrikespolitik. Denna rapport om EU:s utrikestjänst är resultatet av ett forskningssamarbete där Sieps har medverkat. (Januari 2021)

Europeiska kommissionen vill ta nya tag i EU:s gemensamma handelspolitik. I ambitionerna ingår att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) och att stödja den gröna och digitala omställningen, hållbar utveckling samt EU:s uppdaterade industristrategi. Med en ny amerikansk administration på plats ökar sannolikheten för att en del av agendan kan genomföras. Det skriver Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps. (Juni 2021)

Kinas mål är att bli en ledande industrination, men landets metoder möter motstånd från omvärlden. För att sätta press på Kina behöver EU nu samarbeta med USA och Japan. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (2021:1epa)

När EU satsar på att stärka sin konkurrenskraft hamnar den inre marknadens grundvalar i fokus. Är en mer offensiv industripolitik förenlig med fri och rättvis konkurrens? Frågan fördjupas i en antologi om rättsliga instrument som är centrala för EU:s inre marknad. (2020:1op)

EU:s ledare har under det senaste året upprepat budskapet att unionen behöver agera ”mer geopolitiskt”. Vad betyder det? Richard Youngs, professor i internationell politik, har analyserat utgångspunkterna för denna ambition och menar att EU behöver en mer genomtänkt syn på geopolitik. Annars riskerar EU:s internationella identitet att bli alltmer oklar och dubbeltydig – en risk som ökar med coronakrisen. (2020:5epa)

Ett uppmärksammat förslag i den nya kommissionens ”gröna giv” är koldioxidtullar i EU. Till problemen hör att de är svåra att beräkna och kan ge upphov till motåtgärder. Det bör dock inte avhålla EU från att beskatta importvarors koldioxidavtryck. Det skriver Harry Flam, professor em. i internationell ekonomi och senior rådgivare vid Sieps. (November 2019)

EU:s förhållande till Belarus inom ramen för det Östliga partnerskapet är komplext. Landets auktoritära karaktär såväl som dess utrikespolitiska balansgång mellan EU och Euroasiatiska ekonomiska unionen försvårar genomförande av större reformprogram. Det skriver Elena A. Korosteleva, professor i internationell politik. (2016:13epa)

Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft, ett fördrag som skulle göra EU effektivare, öppnare och mer demokratiskt. I en antologi diskuterar fyra forskare huruvida fördraget har stärkt EU under de gångna tio åren, en tid då Europeiska unionen har gått igenom en rad kriser. Med bidrag från Luuk van Middelaar, R. Daniel Kelemen, Anne Thies och Eleanor Spaventa. (2019:2op)

Med Lissabonfördraget fick EU mandat att utveckla särskilda relationer till grannländerna. Vad har det mandatet inneburit för den europeiska grannskapspolitiken (ENP) som EU tog fram i kölvattnet av utvidgningen österut? Och hur har ENP på det hela taget utvecklats i ljuset av nya politiska realiteter? Steven Blockmans är professor i EU-rätt med inriktning på externa relationer och verksam vid tankesmedjan CEPS. (2017:4)

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är ett relativt nytt verktyg i Europeiska unionens politik för yttre agerande. Den tillkom som ett specifikt politiskt regelverk avsett att fungera ihop med det traditionella ramverk som gäller för gemenskapens yttre relationer. Panos Koutrakos är professor i EU-rätt. (2017:3)