Tema: EU:s rättighetsstadga

I december 2020 fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. Sieps uppmärksammar detta med analyser av stadgans tillkomst och effekter. (December 2020)

Här nedan hittar du två Europapolitiska analyser om EU:s rättighetsstadga. Till analysen om stadgans tillkomst finns även vidare läsning av samme författare. Analyserna presenteras vid ett webbinarium den 7 december. 

EU:s rättighetsstadga 20 år

EU:s rättighetsstadga 20 år: Vad har den åstadkommit?

I december fyller EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 20 år. I denna Europapolitiska analys visar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap, vad stadgan hittills har inneburit och diskuterar framtida utvecklingsmöjligheter. (2020:14epa)

EU:s rättighetsstadga 20 år: från Frankfurt (1848) till Lissabon (2009)

EU:s rättighetsstadga proklamerades i Nice i december 2000 som en högtidlig deklaration, men redan från början ville många se den som grundstenen i en konstitution för Europeiska unionen. Det blev den aldrig, men med Lissabonfördraget gavs stadgan juridiskt bindande status. Om stadgans tillkomst berättar Daniel Tarschys, som deltog i förhandlingarna. (2020:13epa)

Webbinarium om EU:s rättighetsstadga

Webbinarium: EU:s rättighetsstadga 20 år

Det är nu 20 år sedan EU:s rättighetsstadga antogs vid Europiska toppmötet i Nice. Den var inte rättsligt bindande utan ansågs utgöra en politisk förklaring. Först nio år senare, då Lissabonfördraget trädde i kraft, gavs den juridiskt bindande status. Vad ville man åstadkomma med upprättandet av stadgan? Och vad har stadgan egentligen inneburit för rättighetsskyddet, för EU i stort och för medlemsstaterna? Det är ämnet för två nya studier som Sieps har tagit fram och som presenterades vid ett webbinarium den 7 december 2020.

Läs mer om rättighetsstadgans tillkomst

Vidareläsning om stadgans tillkomst

 

One Set of Rights Is Enough, kolumn i International Herald Tribune, 29.9.1995. Daniel Tarschys var då generalsekreterare i Europarådet och gjorde ett inlägg i debatten om EU överhuvudtaget behövde ett rättighetsinstrument. 

Towards Consensus, inlägg från 7.7.2000 i den skriftliga debatten inom konventet. I den här texten var ambitionen att framställa svenska ståndpunkter som en samlande mittlinje.

Goal Congestion – Multi-purpose Governance in the European Union, kapitel i boken The Chartering of Europe: The European charter of fundamental rights and its constitutional implications från 2003. Kapitlet diskuterar tendensen till målträngsel i politiska beslut i allmänhet och EU-beslut i synnerhet: aktörer har ofta helt olika avsikter med sina ställningstaganden.

IHT 1995 One Set of Rights.jpg