Denna kurs beskriver hur EU:s samarbete har vuxit fram och hur EU-systemet med dess institutioner och regelverk ser ut idag.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• EU:s institutioner och befogenheter
• beslutsprocessen, hur lagstiftning tas fram
• EU:s rättsakter och nationell tillämpning av EU-rätten.

Det finns många offentliganställda som arbetar aktivt med EU, men som inte haft anledning att åka till Bryssel. Denna kurs erbjuder en möjlighet att besöka EU-institutionerna och få en bättre bild av hur och var institutionerna arbetar.

Under den första kursdagen ges en föreläsning som motsvarar innehållet i kursen Grundläggande EU-kunskap. Under de följande två dagarna görs besök vid EU:s institutioner i Bryssel där deltagarna får träffa tjänstemän och EU-politiker.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• EU:s institutioner och funktionssätt
• hur arbetet i Bryssel rent praktiskt går till
• vilken roll utsända svenska tjänstemän har
• hur den svenska EU-samordningen går till.

Medlemskapet i EU innebär att Sverige ingår i ett sammanlänkat system av beslutsprocesser på olika nivåer. Det kan ibland vara svårt att överblicka när i processen det går att påverka besluten, men också vem som ytterst ansvarar för besluten.

Under kursen benas huvuddragen i EU:s beslutsprocesser ut och länkas ihop med den svenska beslutsordningen. Vidare diskuteras grundligt EU:s funktion och EU-samarbetets påverkan på olika svenska förhållanden. Utöver detta ges en överblick av några teorier och perspektiv som används för att förklara integrationsprocessen.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• EU:s beslutsprocess och dess förhållande till den svenska beslutsprocessen
• EU:s politiska institutioner, deras syfte, funktioner och förhållande till medlemsstaterna
• EU-domstolens roll i den europeiska integrationen
• förvaltningen av EU-politiken
• ­vad som driver den europeiska integrationen.

EU:s lagstiftare, ministerrådet och Europaparlamentet, kan under vissa förutsättningar delegera lagstiftningsmakt till Europeiska kommissionen. Denna delegation sker i form av så kallade delegerade akter och genomförandeakter. Hur och varför sker delegation? Vilken roll har EU:s medlemsstater då sådana akter antas? Hur kan experter från medlemsstaternas myndigheter utöva inflytande? Och hur kontrollerar EU:s lagstiftare att kommissionen inte överskrider sin befogenhet?

Syftet med kursen är att redogöra för systemet och hur det fungerar i praktiken.

Kursens mål är att öka deltagarnas förståelse för

• systemet för antagande och kontroll av delegerad lagstiftning
• medlemsstaternas möjlighet att påverka
• hur rättsläget ser ut på området
• vad tjänstemän och experter från medlemsstaterna bör tänka på vid deltagande i expertgrupper.

Att EU-rätten är en del av den nationella rätten är idag en realitet som alla offentliganställda måste förhålla sig till, men att förstå EU-systemet är inte alltid enkelt. Genom en ökad förståelse för den EU-rättsliga metoden blir det enklare att resonera kring olika lösningar för hur man exempelvis kan planera en EU-förhandling, införliva en EU-rättsakt eller tolka en nationell regel i ljuset av EU-rätten.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• hur EU:s rättssystem är uppbyggt och fungerar i praktiken
• vilka rättskällor som används inom EU och hur de förhåller sig till varandra
• hur EU-domstolen arbetar och vilka tolkningsmetoder den använder
• hur samspelet mellan nationella domstolar och EU-domstolen fungerar
• hur tillämpnings- och tolkningsproblem ska lösas i sammanhang där nationell rätt och EU-rätt tillämpas samtidigt, men inte leder till samma resultat
• vad som kännetecknar ett korrekt genomförande av EU:s regler i den svenska rätten
• vilket handlingsutrymme som Sverige har vid införlivning av direktiv och komplettering av EU-förordningar.

Subsidiaritetsprincipen syftar till att motverka att EU vidtar åtgärder som lika gärna kan vidtas på medlemsstatsnivå. Principen fyller därför en viktig roll i att kontrollera hur EU:s makt används. Under denna kurs belyses de nationella parlamentens roll vid kontrollen av EU och hur den så kallade subsidiaritetsprövningen samordnas i Sverige.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• vilken roll de nationella parlamenten har i kontrollen av EU
• hur det går att påverka besluten inom EU genom subsidiaritetsprincipen
• hur den svenska riksdagen har valt att förhålla sig till subsidiaritetsprövningen.

Med kunskap om hur ett budskap kan förstås utanför den egna kulturella kontexten ökar chanserna till en lyckad dialog. Under denna kurs får deltagarna lära sig olika verktyg för hur de på ett enkelt och övertygande sätt kan förmedla ett budskap till åhörare med en annan kulturell bakgrund.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• strategisk kommunikation
• interkulturell kommunikation
• olika redskap som kan användas för att lyckas med presentationer inför internationell publik
• den egna kommunikationsstilen, dess styrkor och kulturella bakgrund.

Kursen ges på engelska.

Att kunna tänka strategiskt är viktigt när man förhandlar. Med kunskap om hur ett budskap kan förstås utanför den egna kulturella kontexten ökar chanserna till en lyckad förhandling.

Under denna kurs får deltagarna först lära sig olika verktyg för hur de kan föra fram sina budskap för att sedan tränas i EU-förhandling genom ett förhandlingsspel. Genom övningen uppmärksammas deltagarna på faktorer som är avgörande för framgång i EU-förhandlingar och hur den egna förhandlingstekniken kan förbättras.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• hur EU-förhandlingar går till
• kommunikationens betydelse i EU-förhandlingen
• hur de dolda budskapen som finns i "Bryssel-språket" kan dechiffreras och användas
• hur man blir en effektiv förhandlare genom att skaffa sig kunskap om interkulturell kommunikation.

Kursen ges på engelska.

Även om de flesta svenska tjänstemän talar god engelska ska betydelsen av ett korrekt språkbruk i EU-förhandlingar inte underskattas. Denna kurs syftar till att öka deltagarnas kunskaper i juridisk engelska och att ge dem förståelse för vilken betydelse rätt vokabulär i EU-förhandlingen kan ha för resultatet.

Kursen består av både teori och praktik. Under den praktiska övningen får deltagarna arbeta aktivt med att uppnå förhandlingsresultat.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• de olika delarna av EU:s rättsakter, exempelvis skillnaden mellan skäl och materiell bestämmelse
• hur man identifierar inbördes olika betydelser i rättsliga texter
• hur man identifierar de element som gör att rättsliga texter får den tilltänkta effekten
• hur man tolkar och författar rättsliga bestämmelser på engelska på ett tydligt och konsekvent sätt
• vikten av att avlägsna tvetydigheter i rättsliga texter som kan orsaka problem i tolkning och översättning.

Kursen ges på engelska.

EU:s lagstiftningsförfarande bygger delvis på mellanstatliga förhandlingar, med den effekten att det i vissa delar är mindre öppet jämfört med det svenska lagstiftningsförfarandet. Den bristande öppenheten är en vanlig kritik som riktas mot EU i Sverige. Kritiken till trots anses förhandlingarna i Europaparlamentet vara öppnare än de i svenska riksdagen, eftersom även utskottsberedningar i är öppna för allmänheten.

Under denna kurs får deltagarna med utgångspunkt i EU:s dokumentarkiv följa EU:s lagstiftningsförfarande från det att kommissionen får en idé tills lagstiftning antas. Under kursens första del beskrivs vilka regler som gäller för allmänhetens tillgång till EU-institutionernas handlingar under lagstiftningsprocessen. Under den andra delen får deltagarna lära sig att söka på EU-institutionernas webbplatser under ledning av en sakkunnig bibliotekarie.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• vilka handlingar som rör EU:s lagstiftningsprocess och hur man kan få tillgång till dem
• vilka av EU:s handlingar som är offentliga respektive vilka som är belagda med sekretess
• vilka tendenser som finns i EU:s öppenhetsarbete
• hur EU:s webbplatser och databaser som innehåller allmänna handlingar kan användas. 

Många offentliganställda arbetar med att ge ekonomiskt stöd, exempelvis i form av olika bidrag och skattelättnader. EU:s regler om statligt stöd har vuxit fram under lång tid vilket gör att de kan uppfattas som snåriga.

Denna kurs vänder sig till offentliganställda som arbetar med ekonomiskt bidrag och som behöver förstå principerna bakom EU:s statsstödsregler.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• hur EU:s regler om statligt stöd är utformade och tillämpas i praktiken
• vilka offentliga åtgärder som kan anses utgöra statligt stöd enligt EU-rätten
• vilka stödåtgärder som är anmälningspliktiga enligt EU-rätten
• hur förfarandet för anmälan av statliga stödåtgärder går till
• vilket utrymme som finns för att ge stöd i enlighet med gällande gruppundantag och andra undantag
• vad som händer och krävs om det upptäcks att olagligt stöd har betalats ut
• vad som avses med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (allmännyttiga samhällstjänster)
• vilka särskilda möjligheter som finns för att säkerställa tillhandahållandet av en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.

Att förstå hur EU:s inre marknad fungerar är en förutsättning för att göra korrekta bedömningar om vad som utgör hinder mot den fria rörligheten och vilka avvägningar som måste göras om man misstänker att hinder finns.

Alla som arbetar med varor, tjänster, personer och kapital berörs av de principer som styr området. Denna kurs riktar sig främst till de som arbetar med varor, men den är även till nytta för de som vill förstå principerna bakom EU:s inremarknadsrätt.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• EU-fördragens regler om fri rörlighet för varor och EU-domstolens rättspraxis
• centrala principer som har utvecklats av EU-domstolen, t.ex. likabehandling, ömsesidigt erkännande och proportionalitet
• förhållandet mellan förbudet mot handelsrestriktioner och harmonisering (tillnärmning) av nationell lagstiftning
• standardiseringens roll och betydelse på EU:s inre marknad
• vilka anmälningsskyldigheter som aktualiseras när föreskrifter föreslås som påverkar den fria rörligheten för varor
• vilka konsekvenser som kan uppstå om nationella föreskrifter är oförenliga med EU-rätten eller då anmälningsskyldigheten inte har iakttagits.

Att förstå hur EU:s inre marknad fungerar är en förutsättning för att göra korrekta bedömningar om vad som utgör hinder mot den fria rörligheten och vilka avvägningar som måste göras om man misstänker att hinder finns. Alla som arbetar med varor, tjänster, personer och kapital berörs av de principer som styr området.

Denna kurs riktar sig främst till de som arbetar med personer och företag, men den är även till nytta för de som vill förstå principerna bakom EU:s inremarknadsrätt.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• den inre marknadens framväxt och utveckling med fokus på den fria rörligheten för personer och företag
• EU-fördragens bestämmelser om tjänster och etablering och rättsutvecklingen i EU-domstolens praxis
• tjänstedirektivets innehåll och betydelse
• vilka anmälningsskyldigheter som aktualiseras när föreskrifter föreslås som påverkar den fria rörligheten för tjänster
• reglerna rörande utstationering av arbetstagare och EU-domstolens sammanhängande rättspraxis i t.ex. Viking- och Lavalmålen
• den fria rörligheten för arbetstagare och ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer
• unionsmedborgarskapets utveckling och betydelse för den fria rörligheten på EU:s inre marknad.

Seminariet är ett samarbete mellan Regeringskansliet och Sieps och erbjuds enbart till myndighetsledningar.

Myndigheter har en central roll i EU-arbetet. Det handlar såväl om genomförandet av EU:s lagstiftning som EU:s lagstiftningsarbete i stort. Den svenska förvaltningsmodellen är unik i ett europeiskt perspektiv och medför därför ett antal utmaningar vad gäller roller och ansvar.

I syfte att stärka det svenska EU-arbetet erbjuds ett seminarium om myndigheternas roll i EU-arbetet.

Frågor som kommer att tas upp är bland annat följande:

• EU:s funktionssätt
• rollfördelningen i EU-arbetet mellan regeringen och myndigheterna
• framgångsfaktorer i förhandlingsarbete
• myndigheternas roll
• delaktighetsfrågor
• trendspaning om EU:s utveckling.

Det är inte ovanligt att man talar om EU som en kostnadspost för medlemslandet, men utan att det ges någon beskrivning av vad EU finansierar genom sin budget.

Under kursen ges deltagarna inblick i varifrån EU får sina pengar, hur budgeten beslutas, vilka politikområden som omfattas och hur medlen disponeras. Viss tonvikt läggs på EU:s strukturfonder. Därutöver beskrivs hur EU:s budget har växt fram och vilka diskussioner som har förts genom EU:s historia kring bland annat budgetens motivering och framtida utveckling.

Kursens mål är att öka deltagarnas kunskap om

• framväxten av EU:s budget och vilka olika modeller för finansiering som har lyfts fram över tid
• hur EU:s budget beslutas
• hur EU:s budget används, med betoning på EU:s strukturfonder.