Dagens EU splittras av ingrepp i rättsstaten från politisk nivå. Ett lika stort hinder för opartisk myndighetsutövning är djupt rotade samhällsstrukturer. Daniel Tarschys, statsvetare och seniorrådgivare vid Sieps, drar en parallell till det post-sovjetiska Ryssland.

Har EU tillräckliga verktyg för att värna rättsstaten i unionens medlemsländer? Anna Rogalska Hedlund, jurist vid Sieps, ger perspektiv på utvecklingen under 2018 och särskilt EU-domstolens bedömningar.

Katarina Engberg, fil.dr i freds- och konfliktforskning och seniorrådgivare vid Sieps, ger perspektiv på EU:s position i handelsförhandlingarna med USA. Texten baserar sig på seminariet ”EU i det globala spelet – handel, säkerhet och diplomati” som hon deltog i den 27 augusti vid Europaforum i Hässleholm, bland annat tillsammans med Cecilia Malmström, EU-kommissionär med ansvar för utrikeshandel och handelsavtal.

Vad menas egentligen med en rättsstat, varför kritiseras just Polen och vad gör EU:s institutioner?

I både Sverige och i de flesta andra EU-länder ökar opinionsstödet för EU.

Regeringen har gett Sieps i uppdrag att analysera EU:s framtidsdiskussion. Det handlar alltså om vilka uppgifter EU ska ägna sig åt och på vilket sätt. Gemensamt för framtidsfrågorna är att de vägval, förändringar och förslag som nu diskuteras påverkar hur EU-samarbetet och systemet kommer att utvecklas och vilken inriktning det får.

I juni 2016 röstade en majoritet av de brittiska väljarna för att landet ska lämna EU. Därmed inleddes den process som ska leda fram till brexit. Förhandlingarna om det brittiska utträdet inleddes 2017 och ska vara klara i mars 2019. För Sveriges är brexit av stor betydelse. Storbritannien har varit en mycket nära allierad i EU. Brexit-processen väcker frågor om maktbalansen i EU, både mellan de kvarvarande medlemsländerna och mellan institutionerna.

Den 17 november undertecknade EU-ledarna en överenskommelse om sociala rättigheter och diskuterade frågor som rör arbetsmarknaden. Sieps har här samlat våra publikationer och seminarier på temat sociala Europa.

När Jean-Claude Juncker i november 2014 tog över ordförandeskapet för Europeiska kommissionen utlovade han en ”mer politisk” och mindre teknokratisk kommission under den kommande mandatperioden. När halva perioden nu har gått är det dags att ta temperaturen. Vad har Juncker-kommissionen egentligen åstadkommit och är den verkligen ”mer politisk”?

Flyktingkrisen har satt EU:s förmåga att enas kring en gemensam lösning på svåra prov. Skiljelinjerna mellan medlemsstaterna är stora inte minst vad gäller den mekanism för omfördelning av asylsökande som EU har beslutat om. Oenigheten är också betydande när det gäller hur EU:s yttre gränser ska skyddas och vilka som ska beviljas asyl.

Sieps analyser "Regional separatism i Europa: Fallet Katalonien" och "Spain after the June 2016 elections: What implications for the EU?" författades båda före den katalanska regeringens folkomröstning om självständighet, men ger en bild av det politiska landskapet i Spanien.