Gränslös straffrätt (2007:4)

Författare: Persson Gunnar

Rapporten tar upp den gränsöverskridande brottsligheten inom EU och utvecklingen inom straff- och straff-processrätten. I resonemangen om hur en framväxande EU-rätt på dessa områden kan komma att se ut, utgår rapporten från en beskrivning av den brottslighet som man behöver komma tillrätta med; gränsöverskridande organiserad brottslighet med verksamheter i flera olika EU-stater.

En omfattande harmonisering av straffrätten och ett omfattande polis- och åklagarsamarbete anförs som den enda i längden politiskt och juridiskt genomförbara sättet att stävja brottsligheten. Författaren tar sedan upp frågan om vad denna väg har för konsekvenser på det nationella planet.

Rapporten behandlar också några särskilda problemområden. Dessa är frågan om en Europeisk åklagarmyndighet, frågan om de egentliga effekterna av principen om ömsesidigt erkännande, frågan om vem som egentligen har att granska det gränsöverskridande polissamarbetet, frågan om Prümkonventionens tillblivelse och ett Europa i två hastigheter samt slutligen frågan om den enskilde medborgarens ställning i ett för myndigheterna alltmer gränslöst Europa.

Rapporten presenterades vid seminariet Vem skapar framtidens straffrätt? och ingår i forskningsprojektet En konstitution för Europa?

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.