Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU? (2006:6)

Författare: Almer Wulff Josefin, Bergström Carl Fredrik, Bergström Maria, Hettne Jörgen

I denna samlingsvolym behandlas den övergripande frågan "Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?" Ämnet berörs generellt av Carl Fredrik Bergström som framförallt behandlar frågan om EU:s demokratiska legitimitet i det nya perspektiv som öppnar sig efter misslyckandet med ratificeringen av det konstitutionella fördraget.

Därefter behandlas ämnet från tre skilda utgångspunkter:

  • Jörgen Hettne tar avstamp i den rättsutveckling som skett i gemenskapsdomstolarnas rättspraxis och diskuterar vad som egentligen är nytt i det konstitutionella fördraget.
  • Josefin Almer beskriver kommissionens strategier för att ta sig ur den nuvarande problematiken och förankra det europeiska integrationsprojektet bättre hos EU:s medborgare.
  • Maria Bergström undersöker slutligen vilka handlingsalternativ som EU har vid sidan av ett nytt grundfördrag samt diskuterar om det är lämpligt att utnyttja dessa möjligheter i den uppkomna situationen.

Rapporten ingår i forskningsprojektet En konstitution för Europa?

Europaparlamentsvalet 2019 – ett splittrat politiskt landskap

Europaparlamentsvalet 2019 – ett splittrat politiskt landskap

19 september 2019 11:47 Blomgren Magnus

Inför EU-valet i maj 2019 talades det ofta om ett val mellan två visioner för unionens framtid. Utfallet visade däremot på spretighet och variationer mellan länderna. I den här analysen lyfter statsvetaren Magnus Blomgren fram valresultatets nyanser och diskuterar möjliga konsekvenser. (2019:12epa)

Europaparlamentsvalet 2019  – Sverige går sin egen väg

Europaparlamentsvalet 2019 – Sverige går sin egen väg

19 september 2019 11:43 Berg Linda

Ökat valdeltagande, intresse för EU:s framtid, större skillnader mellan samhällsgrupper. Dessa och fler utmärkande drag för 2019 års svenska EU-val diskuteras i en analys av statsvetaren Linda Berg. Sverige avviker både från det generella mönstret i Europa och från den dominerande teorin om väljarbeteenden. (2019:11epa)