Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU? (2006:6)

Författare: Almer Wulff Josefin, Bergström Carl Fredrik, Bergström Maria, Hettne Jörgen

I denna samlingsvolym behandlas den övergripande frågan "Vad hände(r) med den konstitutionella krisen i EU?" Ämnet berörs generellt av Carl Fredrik Bergström som framförallt behandlar frågan om EU:s demokratiska legitimitet i det nya perspektiv som öppnar sig efter misslyckandet med ratificeringen av det konstitutionella fördraget.

Därefter behandlas ämnet från tre skilda utgångspunkter:

  • Jörgen Hettne tar avstamp i den rättsutveckling som skett i gemenskapsdomstolarnas rättspraxis och diskuterar vad som egentligen är nytt i det konstitutionella fördraget.
  • Josefin Almer beskriver kommissionens strategier för att ta sig ur den nuvarande problematiken och förankra det europeiska integrationsprojektet bättre hos EU:s medborgare.
  • Maria Bergström undersöker slutligen vilka handlingsalternativ som EU har vid sidan av ett nytt grundfördrag samt diskuterar om det är lämpligt att utnyttja dessa möjligheter i den uppkomna situationen.

Rapporten ingår i forskningsprojektet En konstitution för Europa?

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.

De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system

De svenska kommunerna i EU:s konstitutionella system

5 juni 2019 09:44 Wenander Henrik

EU-rätten förändrar inte kommunernas självstyre men kan påverka deras uppgifter och politiska handlingsutrymme. Kunskap om regelverket är således en förutsättning för att kommunerna ska kunna ta tillvara sina intressen.