Solidaritet i EU-rätten

Författare: Södersten Anna

Under de senaste årens kriser har solidaritet inom EU aktualiserats. Begreppet förekommer i en rad artiklar i EU-fördragen, men formuleringarna är vaga och ger främst uttryck för politisk vilja.

Begreppet solidaritet har djupa historiska rötter, många användningsområden och olika betydelser. När det gäller EU-samarbetet infördes de flesta hänvisningarna till begreppet i Lissabonfördraget från 2009. Det är också under de senaste årens kriser i EU som solidaritet mellan medlemsstaterna har debatterats, inte minst i samband med eurokrisen och flyktingkrisen.

Men vilken betydelse har solidaritetsbegreppet i EU-fördragen? Kan det användas i domstol och binda medlemsstaterna kring gemensamma mål?

I den här analysen granskar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps, alla de fördragsartiklar där begreppet solidaritet förekommer. En slutsats är att det har olika betydelser, både mellan och inom politikområden – alltifrån stöd vid terroristattacker och naturkatastrofer till energi, ekonomisk försörjning och asylpolitik. 

Rättsverkningar är inte uteslutna, men enligt författaren får användningen av solidaritetsbegreppet främst betraktas som en politisk viljeyttring. En diskussion om EU-domstolens roll visar dock att bestämmelserna om solidaritet skulle kunna få ett tydligare innehåll i framtiden.

Spitzenkandidaten – make or break?

Spitzenkandidaten – make or break?

27 juni 2019 11:38 von Sydow Göran

Lissabonfördraget förändrade processen för att välja ny ordförande för Europeiska kommissionen. Modellen med toppkandidater för partigrupperna är dock föremål får både institutionella och politiska strider. Men oavsett utgång efter EU-valet 2019 är det inte sannolikt att en genuint europeisk arena för politisk konkurrens etableras inom en snar framtid, enligt Göran von Sydow, Sieps direktör.

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

Ömsesidig glädje och nytta? Sverige och EU på miljörättens område

13 juni 2019 11:16 Darpö Jan

EU:s miljörätt genomsyrar idag svensk miljölagstiftning. Den gemensamma miljörätten bygger i sin tur på att Sverige och övriga medlemsstater utövar inflytande, både på EU-nivå och på den internationella arenan. På vissa miljöområden är unionens kompetens dock omdebatterad.