The 2019 European Parliament Elections: Potential Outcome and Consequences

Författare: Frantescu Doru, Hix Simon

Valet till Europaparlamentet i maj präglas av ett nytt politiskt landskap i många EU-länder. De väntade resultaten tyder på instabila majoriteter och kan även förändra dynamiken mellan EU:s institutioner.

Samtidigt som EU står inför stora utmaningar väntas Europaparlamentet bli splittrat efter valet i maj. Aktuella opinionsundersökningar pekar på att de dominerande grupperna (EPP och S&D) kommer att gå tillbaka, EU-skeptiska partier gå framåt och den liberala gruppen ALDE få en tyngre position. Parlamentet som helhet väntas dra åt höger.

Hur skulle det resultatet kunna påverka EU-politiken och Europaparlamentets roll under nästa mandatperiod? 

För att se vad förändringarna kan leda till undersöker författarna till den här analysen maktbalans, koalitionsbyggande och röstmönster i det nuvarande parlamentet samt utfallet av tio viktiga omröstningar under perioden 2014–2019. 

Deras slutsats är att effekterna skulle bli splittring, oförutsägbarhet och flyktigare majoriteter. Ledarskapet i parlamentet blir troligen svagare, samtidigt som enskilda ledamöter kan öka sitt manöverutrymme. Det skulle bli svårare för Europeiska kommissionen att få parlamentets stöd för sina förslag, medan parlamentet sannolikt försvagas i förhandlingarna med medlemsstaterna i rådet. I slutändan ökar risken för handlingsförlamning på EU-nivå. 

Simon Hix är professor vid London School of Economics och Doru Frantescu är vd för VoteWatchEurope.

Solidaritet i coronakrisen

Maj 2020 Södersten Anna

EU:s medlemsstater förväntas bistå varandra men har fått kritik för bristande solidaritet under coronakrisen. Vad bygger förväntningarna på? EU-rätten talar om solidaritet, men syftet med den symboliska solidaritet som nu visas är snarare att manifestera att EU håller ihop. Det menar Anna Södersten, forskare i juridik vid Sieps. På det ekonomiska området kan förväntningarna dock bli högre ställda, skriver hon.

Tjugofem år av gemenskap – statsförvaltningen och Europeiska unionen

April 2020 Jacobsson Bengt, Sundström Göran

Sveriges EU-inträde förändrade den svenska statsförvaltningen mer än väntat. Efter 25 års medlemskap är EU-frågorna lika viktiga, men de första årens hyperaktivitet har övergått i en mer sluten vardag. EU:s påverkan på svensk statsförvaltning analyseras i en studie av Bengt Jacobsson och Göran Sundström (2020:3)