Europe’s Social Revival: From Gothenburg to Next Generation EU
Vid toppmötet i Göteborg 2017 enades EU:s ledare om en rad principer för att stärka medborgarnas sociala rättigheter och utjämna klyftor inom unionen. I denna analys granskar statsvetarna David Bokhorst och Sven Schreurs de EU-beslut som följt på området sedan dess. De kommer fram till att det har skett en verklig förändring och reflekterar över om den kan bli bestående. (2023:14epa)
I november 2017 samlades EU:s ledare i Göteborg för ett toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt. Vid mötet enades de om en europeisk pelare för sociala rättigheter, vilket syftar på 20 principer som ska vägleda insatser inriktade på att uppfylla medborgarnas grundläggande behov och förverkliga sociala rättigheter. Har EU förverkligat denna ambition under de sex år som gått sedan toppmötet?
I denna Europapolitiska analys granskar David Bokhorst och Sven Schreurs (statsvetare vid Europeiska universitetsinstitutet, EUI) de direktiv, rekommendationer och finansieringsinstrument som har antagits med EU:s sociala pelare som utgångspunkt. Reformerna handlar om jämställdhet, dåligt betalda och otrygga anställningar, social integration, utbildning och barnomsorg.
Analysen omfattar även förändringar av systemet för EU:s socioekonomiska styrning. De finansieringskällor som har tillkommit är i hög grad formade av att stater intog en avgörande och aktiv roll under covid-19-pandemin. Ett exempel är NGEU (Next Generation EU) som har ett fokus på sociala investeringar.
Författarna drar slutsatsen att förändringarna faktiskt innebär en "social förnyelse": det har skett en förändring i tänkesätt och praxis som har fått betydande effekter på både EU-nivå och nationell nivå. De identifierar också anledningar att tro att förändringarna kan bli bestående.