EU:s politiska system

Projektansvariga: Göran von Sydow, Josefin Almer Wulff och Jakob Lewander

EU:s politiska system befinner sig i närmast ständig förändring. Politikens ramar och beslutsformer står i samspel med politiska utfall. Syftet med det här projektet är att analysera politikens processer och den institutionella utvecklingen i EU.

När vi under de senaste åren talat om ”krisen” i EU har detta varit synonymt med den ekonomiska krisen. I dagens Europa och EU pågår det dock ett antal samtidiga, parallella kriser och det går inte längre att tala om krisen utan att precisera vilken kris som åsyftas; den ekonomiska krisen, krisen i Grekland, den alltmer överskuggande flyktingkrisen eller kanske britternas möjliga utträde ur unionen. Till listan måste också läggas både terrorhotet och klimathotet, som båda, på olika vis, blir alltmer närvarande i människors vardag och påverkar EU:s inriktning och framtid.

I skuggan av krisernas EU maler dock integrationen på, till synes oberörd. Samma medlemsstater som ofta har stora svårigheter att komma överens om lösningar på de i nyhetsflödet mest dominerande politiska frågorna, träffas dagligen på olika möten och i olika kommittéer för att diskutera och förhandla fram lagstiftning och lösningar på en mängd andra politiska frågor. Den uppnådda integrationens inre logik eller nödvändighet, har varit en av unionens styrkor historiskt sett. Den visar också på de två kraftfält som integrationsprojektet ständigt rör sig mellan: å ena sidan behovet av gemensamma lösningar och fördjupat samarbete, å andra sidan behovet av undantag och flexibilitet.  

Frågan i det här projektet är om det går att utläsa i vilken riktning som de senaste årens dramatiska händelser har fört unionen, i institutionell och politisk mening, och vad som händer med identitetsbygget i unionen idag. Vilka slutsatser inför framtiden kan vi dra av de historiska erfarenheterna? Betyder ett EU i olika hastigheter även ett EU i olika riktningar? Hur stor fragmentering klarar EU-projektet av? Det finns också skäl att studera väljarbeteende under kriserna och hur framväxten av systemkritiska partier påverkar systemet som helhet.

Mot den bakgrunden presenterades 2015 en rapport om de nordiska medlemsstaternas europapolitiska vägval samt ett flertal analyser av frågan om ett möjligt brittiskt EU-utträde. Det finns anledning att följa den utvecklingen vidare. Inte minst gäller det de förslag som förs fram av vissa aktörer om att – främst inom eurozonen – skapa en starkare ekonomisk samordning samt de konstitutionella och/eller politiska följder detta får.

Inom ramen för projektet har EU:s institutionella utveckling fortlöpande analyserats med rapporter om kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska rådet och ministerrådet. Under nästa år är ambitionen att analysera kommissionens förändrade roll.

Sieps har också fått i uppdrag av regeringen att analysera valdeltagande i europaparlamentsval. Detta uppdrag kommer att slutföras under 2016.

Avslutningsvis kommer Sieps att publicera en rapport som analyserar och jämför Sveriges och Finlands respektive förhandlingskapacitet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

 

Publikationer