Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer (2006:7)
Unionsmedborgarskapet har på ett genomgripande sätt förändrat den fria rörligheten inom EU och framför allt minskat kopplingen mellan fri rörlighet och ekonomisk verksamhet. Unionsmedborgarnas fria rörlighet har blivit en reell och individuell rättighet. I denna rapport presenteras unionsmedborgarskapets syfte, problem och utvecklingstendenser i ett svenskt perspektiv.
Det nya rörlighetsdirektivet klargör vad unionsmedborgarskapet innebär. Tidigare direktiv och förordningar på området har nu skrivits ihop till en enda rättsakt. Rätten till fri rörlighet är dock inte obegränsad enligt direktivet, utan inskränkningar med hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa får förekomma. Inskränkningar i sekundärrätten är också möjliga. Här återfinns bl.a. ett krav på att ekonomiskt icke aktiva unionsmedborgare skall ha sjukförsäkring och tillräcklig försörjning med sig. Dessa krav kan i praktiken innebära stora begränsningar i den faktiska möjligheten att utnyttja den fria rörligheten.
Rapporten presenterades vid seminariet Unionsmedborgarskapet och dess inverkan på den fria rörligheten för personer och ingår i forskningsprojektet EU:s inre marknad: Effekter på centrala områden.