Tema: EU:s miljö- och klimatpolitik

Här hittar du publikationer, poddar och seminarier på temat EU:s miljö- och klimatpolitik. Den senaste analysen förklarar sambandet mellan höga elpriser och grön omställning. (November 2021)

Tema: EU och rättsstaten

Respekten för rättsstaten är grundläggande för EU-samarbetet men har minskat i flera medlemsstater. På den här temasidan har vi samlat analyser om EU och rättsstaten. (September 2021)

Tema: Medlemsstaterna och EU

Den 26 september gick Tyskland till val. På vår temasida kan du läsa om EU-frågorna i det tyska politiska landskapet och ladda ner fler analyser som berör medlemsstaterna och EU. (September 2021)

Senaste publikationer

Restricting human rights in the Member States during the COVID-19 pandemic: What does it mean for the EU?

Under coronapandemin har de flesta medlemsstater i EU sett sig nödgade att frånta sin befolkning vissa medborgerliga och politiska rättigheter. Åtgärderna har varierat men har påverkat de demokratiska systemen i medlemsstaterna. Vilka konsekvenser får detta agerande för EU:s juridiska system? Den frågan undersöker Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, genom att analysera vad det Europarättsliga ramverket föreskriver när det gäller åsidosättande av de mänskliga rättigheterna. (2021:18epa)

Höga elpriser kan hota den gröna omställningen

Grossistpriset på el har ökat kraftigt under 2021. Det beror på konjunkturläget i världs­ekonomin, men också på en fyrdubbling av priset på flytande gas och en fördubbling av koldioxidpriset under året. De konjunkturella faktorerna är övergående och priserna på el och gas väntas halveras efter kommande vinter. Det höga elpriset bör inte motverkas genom att göra ändringar i utsläppsrättssystemet, skriver Harry Flam, senior rådgivare på Sieps. Detta skulle minska investeringarna i förnybara energikällor. Om nödvändigt kan hushåll och företag kompenseras på olika sätt som EU-kommissionen har föreslagit. (November 2021)

Klimatet testar EU:s utrikespolitik

EU:s gröna diplomati kommer att sättas på prov under klimatkonventionens möte i Glasgow, som inleds i slutet av oktober. Mats Engström, senior rådgivare på Sieps, beskriver EU:s inre marknad, finansiella styrka och institutionella kapacitet som faktorer som kan verka till unionens fördel i förhandlingarna och därefter. Men EU behöver använda sina verktyg mer samstämmigt och minska gapet mellan rika och fattiga länder. (Oktober 2021)

Respect for the Rule of Law in the Case Law of the European Court of Justice: A Casebook Overview of Key Judgments since the Portuguese Judges Case

Under senare år har EU-domstolen stärkt rättsstaten som bindande värde inom EU. Förändringen är ett resultat av flera banbrytande beslut och domar under perioden 2018 till 2021 och ska ses mot bakgrund av rättsstatens tillbakagång i vissa medlemsstater. Enligt professorerna Laurent Pech och Dimitry Kochenov står denna rättspraxis för en djupgående förändring av EU som konstitutionellt system. (2021:3)

The European Green Deal and the Risk of Widening the East-West Gap

Den europeiska gröna given skulle kunna minska det ekonomiska avståndet mellan nya och äldre medlemsstater i EU. Men om implementeringen inte sköts rätt kommer det i stället att vidga gapet mellan öst och väst, menar Julian Popov, forskare vid European Climate Foundation. (2021:17epa)

Förhandsavgöranden av EU-domstolen 1995–2020. Genomslag och betydelse i Sverige

Sedan Sveriges EU-inträde har svenska domstolar tillämpat EU-rätten lojalt. Samtidigt har de varit återhållsamma med att fråga EU-domstolen hur unionsrätten ska tolkas. Genom att oftare begära tolkningsbesked, så kallade förhandsavgöranden, skulle Sverige kunna påverka den europeiska rättsutvecklingen i högre grad. Det skriver Ulf Bernitz, professor em. i europeisk integrationsrätt. (2021:2)

Sieps i media

Vill du få Sieps utskick?

Vi skickar inbjudningar till seminarier, information om nya publikationer samt temautskick i aktuella frågor. Vi behandlar din e-post enligt vår integritetspolicy.

Se webbinariet i efterhand: om Europeiska utrikestjänsten

År 2021 har Europeiska utrikestjänsten funnits i tio år. Inför tioårsdagen gick tre forskningsinstitut samman för att analysera den nya institutionens roll för EU:s utrikespolitik: Sieps, Centre for European Policy Studies (CEPS) och Friedrich Ebert Stiftung (FES).

Rapporten som publicerades i januari diskuterades vid ett seminarium på måndag den 10 maj.

Innehållet i rapporten presenterades av Pierre Vimont, utrikestjänstens första generalsekreterare, och Ronja Kempin vid det tyska institutet för säkerhet och internationella frågor (SWP) samt kommenterades av Niels Annen, minister vid tyska utrikesministeriet. Här hittar du programmet för webbinariet.

Rapporten har utvecklats av en arbetsgrupp och författats av Christophe Hillion vid Sieps och Steven Blockmans vid CEPS.

 

FES_event_EEAS.PNG