Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020

Författare: Eggert Håkan, Langlet David

EU-inträdet innebar fördelar för svenska yrkesfiskare och som liten fiskenation hade Sverige knappast nått bättre resultat med en egen politik. EU:s fiskeripolitik har i sin tur reformerats betydligt sedan 1995, men kan fortfarande bli enklare och mer hållbar. Det skriver forskarna Håkan Eggert och David Langlet, som menar att Sverige bör verka för fortsatta reformer. (2020:6)

I och med EU-inträdet överlämnade Sverige kompetens att reglera marint fiske till EU, precis som andra EU-medlemmar. Medlemsstaterna ansvarar dock för vissa beslut och för politikens genomförande.

Hur EU-medlemskapet har påverkat svenskt yrkesfiske analyseras i denna rapport av forskarna Håkan Eggert och David Langlet, som understryker att det handlar om en ekonomiskt liten men politiskt viktig sektor. Enligt författarna är bilden komplex och de konstaterar bland annat följande:

  • Den svenska fiskeripolitiken dominerades före 1995 av näringspolitiska mål. Målen är idag mer inriktade mot hållbar utveckling och miljömässiga aspekter, medan social hållbarhet har prioriterats ned något. Den ekonomiska hållbarheten har gynnats av rättighetsbaserad förvaltning.

  • Sverige har ofta haft högre ambitioner än övriga EU-länder vad gäller skydd av marin miljö och fiskbestånd. Samtidigt var fiskerikontrollen i Sverige flera år in i medlemskapet svagare än de krav som EU ställde.

  • EU:s fiskeripolitik har utvecklats betydligt sedan 1995. Exempel på förbättringar är regelförenkling, ökad regional förankring och minskade subventioner som gynnar överfiske. Samtidigt har alla reformer inte blivit verklighet, och tvärtemot svenska förväntningar inför medlemskapet har situationen för Östersjötorsken inte förbättrats.

  • Sverige har till stor del stöttat den positiva utvecklingen. Även om det är svårt att dra slutsatser om det svenska inflytandet har resultaten legat i linje med Sveriges position. Eftersom mycket återstår att förbättra bör Sverige driva på för en förenklad gemensam fiskeripolitik.

  • Svenska fiskare har blivit avsevärt färre, men de som är kvar har vunnit på tillgången till den gemensamma marknaden. Svenskt fiske har även kunnat nyttja unionens delvis generösa stödinsatser.

  • Sverige hade eventuellt kunnat föra en miljömässigt bättre fiskeripolitik utanför EU. Samtidigt har en liten fiskenation begränsade möjligheter i ljuset av att haven är en gemensam resurs, och det finns lite som tyder på att Sverige skulle ha kunnat göra ett bättre jobb på egen hand.

Håkan Eggert är lektor och docent vid nationalekonomiska institutionen vid Göteborgs universitet, och David Langlet är professor i havsförvaltningsrätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

 

Sieps publicerar under 2020 en serie rapporter som granskar såväl rättsliga som politiska och ekonomiska aspekter av medlemskapet. Fokus ligger på områden där det ännu i stor utsträckning saknas forskning. Med detta tredje bidrag i serien om Sverige efter 25 år i EU är det Sieps förhoppning att öka kunskapen om hur EU-medlemskapet har påverkat det svenska yrkesfisket.