EU Energy Market Regulation after the 2022 Energy Crisis: the reforms so far and the challenges ahead
Energikrisen 2022 utlöste en rad marknadsreformer. Professor Leigh Hancher (Tilburg University) beskriver förändringarna som dessa medförde och bedömer om de uppfyller EU:s tre långsiktiga mål: hållbarhet, överkomliga priser och försörjningstrygghet. (2024:1epa)
EU är sårbart för energibrist, och energipriserna var på väg upp redan innan Vladimir Putin började utnyttja denna sårbarhet i upptakten till den fullskaliga invasionen av Ukraina. Allt detta ledde till prisökningar, produktionsstopp i fabriker, i många delar av unionen, kalla hem.
Nationella myndigheter svarade med att ge industrier och hushåll ekonomiskt stöd på tiotals miljarder euro, och under veckorna efter invasionen lanserade Europeiska kommissionen ett nödpaket med åtgärder under beteckningen "RePowerEU" som syftade till att mildra de värsta effekterna och legitimera dessa nationella åtgärder. Senare samma år utfärdade EU fem förordningar, som bland annat satte ett tak för grossistpriset på gas.
I denna nya Europapolitiska analys beskriver Leigh Hancher, professor i europeisk rätt, bakgrunden till krisen (inklusive den gröna omställningen) och redogör för de reformer som gjorts hittills och de som är på väg. Hon undersöker om krishanteringen har stärkt EU:s institutioner på bekostnad av de nationella, om det finns ett verkligt engagemang för energisolidaritet mellan medlemsländerna och vilka trender vi kan urskilja i beslutsfattandet.
Författaren drar slutsatsen att även om de senaste reformerna hjälpte EU:s energimarknad att klara av krisens påfrestningar, så eftersträvas målen om överkomliga priser och försörjningstrygghet i dag på bekostnad av att uppnå hållbarhet.