I Lissabonfördraget (2009) introducerades en permanent ordförande för Europeiska rådet – ett tydligt institutionellt bakslag för rådets roterande ordförandeskap. Samtidigt behåller ordförandeskapet en viktig funktion och möjlighet att utöva inflytande i EU:s politiska system. Austė Vaznonytė, forskare i statsvetenskap, analyserar denna förändrade roll. (2022:3epa)

Frankrike har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vad hoppas detta centrala EU-land att uppnå under sitt halvår på posten? Och hur påverkas ordförandeskapet av de franska allmänna valen, som hålls i april och juni? Dessa frågor diskuteras i en Europapolitisk analys av Olivier Rozenberg, verksam vid Sciences Po i Paris. (2022:2epa)

EU har gått på offensiven i industripolitiken de senaste åren. Detta sedan europeiska företag blivit omsprungna av konkurrenter på den globala marknaden. Harry Flam, senior rådgivare vid Sieps, ställer sig tveksam till att satsningarna på halvledare och batterier kommer att lyckas. (2022:1epa)

Hur har Sverige påverkats av att vara med EU? Den frågan aktualiserade Sieps år 2020 när Sverige hade varit medlem i 25 år. Sedan dess har åtta rapporter publicerats som belyser konsekvenser av medlemskapet på områden där kunskap saknades. Som avslutning finns nu sammanfattningar av de åtta rapporterna sammanställda i en antologi. (2021:2op)

Statsskulderna ökar inom EU. Coronapandemin har satt djupa spår i ländernas ekonomier och de offentliga utgifterna har ökat som följd. Många menar att ökad skuldsättning nu är nödvändig för att kunna göra offentliga investeringar för framtida tillväxt. Alexandra Leonhard, forskare i nationalekonomi vid Sieps, kartlägger EU-ländernas statsskulder, inventerar behovet av investeringar och undersöker hur synen på ökande skulder har förändrats i rådande lågräntemiljö. (2021:19epa)

Gärna strategisk autonomi, men inte om det hotar frihandeln. Så kan man sammanfatta de nordiska ländernas smått skeptiska hållning till EU:s strävan efter ökad självständighet i globala sammanhang. Denna antologi förklarar och analyserar hur Danmark, Finland och Sverige ser på strategisk autonomi, vilka likheter och skillnader som finns mellan ländernas hållningar och hur de ser på sin och EU:s roll i en orolig omvärld. (2021:1op)

EU vill inte erkänna och samarbeta med talibanstyret i Afghanistan. Samtidigt är behovet av att få in nödhjälp i landet akut. EU försöker nu skicka hjälp genom internationella organisationer, delvis i syfte att hindra en ny flyktingvåg. Frågan är om det räcker. Katarina Engberg, senior rådgivare på Sieps, beskriver dilemmat som EU nu står inför. (December 2021)

Energistadgefördraget, ECT, är ett mellanstatligt handels- och investeringsskyddsavtal för energisektorn med drygt 50 medlemmar, däribland de allra flesta EU-länder, EU och länder som tidigare tillhört Sovjet. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, beskriver avtalets investeringsskydd mot offentliga åtgärder, hur det utnyttjas vid tvister och diskuterar dess ekonomiska effekter för EU. Huvudslutsatsen är att ECT i dess nuvarande form inte tycks vara till gagn för EU, särskilt med tanke på unionens gröna ambitioner. (2021:5)

Under coronapandemin har de flesta medlemsstater i EU sett sig nödgade att frånta sin befolkning vissa medborgerliga och politiska rättigheter. Åtgärderna har varierat men har påverkat de demokratiska systemen i medlemsstaterna. Vilka konsekvenser får detta agerande för EU:s juridiska system? Den frågan undersöker Valeriia Varfolomieieva, forskningsassistent i juridik vid Sieps, genom att analysera vad det Europarättsliga ramverket föreskriver när det gäller åsidosättande av de mänskliga rättigheterna. (2021:18epa)

Grossistpriset på el har ökat kraftigt under 2021. Det beror på konjunkturläget i världs­ekonomin, men också på en fyrdubbling av priset på flytande gas och en fördubbling av koldioxidpriset under året. De konjunkturella faktorerna är övergående och priserna på el och gas väntas halveras efter kommande vinter. Det höga elpriset bör inte motverkas genom att göra ändringar i utsläppsrättssystemet, skriver Harry Flam, senior rådgivare på Sieps. Detta skulle minska investeringarna i förnybara energikällor. Om nödvändigt kan hushåll och företag kompenseras på olika sätt som EU-kommissionen har föreslagit. (November 2021)